På land Från hundvalp till arbetsför gränshund
Två unga valpar vid Lapplands gränsbevakningssektion, 6 månader gamla Hilla och 18 månader gamla Jallu, övar flitigt på gränshundens grundkunskaper.
Gränshundar behövs till flera olika uppgifter, både till land och till havs. Hundarna används till gränsövervakning och gränskontroller samt för att stödja fartygskontroller, sjöräddningsuppdrag och kontroll av gränsbevakningssituationer. Därtill kan hundar också användas för att stödja brottsbekämpningen, militärt försvar av landet och som handräckning i till exempel i efterspanings- och räddningsuppgifter. Hundarna delas in i patrullhundar, vidareskolade patrullhundar och beredskapsplutonshundar i enlighet med deras skolning och användningssyfte.
Grunden till allt detta är ändå grundkunskaperna, som man börjar öva på redan som valp. I början övas kunskaper, såsom lydnad, genom lek. För halvåriga Hilla är den bästa belöningen för lyckad markering av ett föremål att leka med en boll med snöre. Belöningen är ändå individuell, eftersom en annan hund kan vara mer belönad med en läckerbit än med en boll.
En bra gränshund är frisk, öppen, säker i olika omgivningar, nyfiken och balanserad, återhämtar sig bra samt är orädd. Men även såsom för människor kan också hundar ha sämre dagar, då övningarna inte går enligt plan. Det är också bra att hundföraren är öppen och nyfiken, så att utbildningen framskrider även då planen för dagen skulle ändra. Till exempel skulle Hilla öva markering av föremål, men bolleken var mer intressant. Hundarna blir inte förstörda av misslyckanden, utan man ska adaptera sig till situationen och sedan öva något annat, så som att släppa loss leksaker.
Jallu, som är ett och ett halvt år gammal, har kommit längre i skolningen än Hilla. Hundföraren gjorde ett spår på morgonen, längs vilket man lämnade små föremål i skogen. På eftermiddagen lät man Jallu genomföra spårning, med det visade sig att vara lite för lätt. Jallu följde det gamla spåret utmärkt i ett par timmar, men var ändå så ivrig att han inte märkte föremålen som hade lämnas längs rutten. Sådana fel är för tillfället ändå acceptabla, eftersom Jallu inte riktigt ännu är en färdig gränshund. Tanken är att Jallu utför funktionskontrollen på hösten.
Jallu övar också sökandet av personer och markering. Målpersonen hade gömt sig bakom ett träd, då Jallus hundförare uttryckte orden: ”Gränsbevakningsväsendet, jag släpper nu hunden fri.” Sedan rusade Jallu in i skogen för att leta efter målpersonen och då Jallu hittat personen, började han skälla som ett tecken på att han lyckats med sin uppgift. Hundar används i Lapplands gränsbevakningssektion oftast för att söka försvunna vandrare eller bärplockare, eftersom hunden fortfarande är det säkraste verktyget i den orörda skogen och utmanande väderförhållanden.
Gränshunden är en viktig arbetskompis, men också en familjemedlem för hundförarna. De svetsas samman till ett tätt par under hundens 8–10 åriga karriär. Början kan ändå vara tung, särskilt om det gäller skolningen av den första personliga arbetshunden, såsom för Hillas hundförare. De andra hundförarna är i alla fall till stor hjälp och oftast söker man sig inte till sådana uppgifter om man inte redan har någon erfarenhet av hundaktiviteter. Gränshunden är ändå också ett arbetsredskap, så dess skolning har en särskild tidtabell samt krav som man måste uppfylla, till skillnad från hemmahundar.
Hundföraren får skola sin hund under arbetstid, men oftast räcker det inte till utan även fritiden används till att syssla med hunden. Även familjen kan till en viss del delta i skolningen. Ibland då skolningen framskrider kan man märka att hundens egenskaper inte räcker till att skolas till gränshund. Hilla och Jallu strålar dock entusiasm och målmedvetet jobbande, så månne det inte lär bli bra gränshundar av dem.
Läs mera:
För Sofia Lakkas arbetspar Nala är arbetet en lek | Rajamedia
