Till havs Som sjöbevakare på Åland

Under sommartid besöker cirka 15 000 nöjesbåtar med besättning Åland, turister kommer  
från fastlandet, Sverige, från hela Europa och även längre ifrån. Med färjorna kommer årligen cirka två miljoner passagerare och 258 000 fordon till Åland. Under samma tid anländer knappa 60 000 passagerare via flygfältet. 

På grund av sin självstyrelse skiljer sig Åland från övriga Finland. 
”Det betyder att man på Åland tillämpar två olika lagar. Till exempel vid övervakning till sjöss tillämpas Ålands självstyrelselag och vid gränskontrollerna tillämpas Finlands lag. Enheterna måste på egen hand försöka förstå ny lagstiftning på Åland och hur den bör tillämpas då det ofta saknas en officiell tillämpningsanvisning,” berättar yngre sjöbevakare Jessica Salminen från Ålands sjöbevakningsstation. 

Ibland kan det uppstå problem då man på Gränsbevakningsväsendet tar ibruk nya datasystem, som till exempel behandlar böter, då man sällan i dem tagit Ålands självstyrelselag i beaktande. 

Det enda officiella språket är svenska

En annan olikhet i jämförelse med fastlandet är språket, eftersom det enda officiella språket på Åland är svenska. På grund av detta bör alla myndighetsmeddelanden och utlåtanden publiceras på svenska. Av ålänningarna har 88 % svenska som modersmål, vilket också betyder att en del av personalen på Ålands sjöbevakningsstation är enspråkigt svensk. 

”Många i lokalbefolkningen kan förstås lite finska, men ändå inte i den utsträckningen att de skulle förstå officiella texter tillräckligt bra. På grund av det här är det absolut nödvändigt att få de meddelanden och utlåtanden som Gränsbevakningsväsendet ger ut och som berör ålänningarna på svenska. På det här sättet undviker man missförstånd och juridiskt sett är situationen klar för alla.” betonar Salminen. 

”Kundkontakterna lyckas alltid oberoende av språk. I allmänhet strävar man efter att båda språken är representerade i patrullerna, men alltid är det inte möjligt. Även då kan samförstånd nås, om inte på annat sätt så på teckenspråk.”

Sjöbevakarens arbetsuppgifter på Åland

Till Jessica Salminens arbetsuppgifter hör bland annat gränskontroller, utlänningskontroller, bevakning av gränserna och bevakning av den territoriella integriteten. Dessutom har sjöbevakarna ansvar för de marina uppgifterna, såsom övervakning av sjötrafiken, fartygskontroller och olika sjöräddningsuppdrag. 

”Geografiskt sett är det omöjligt att patrullera i hela det åländska området, eftersom det finns cirka 1 550 km² landområde och cirka 11 990 km² havsområde. Det finns över 6700 öar varav 60 är bebodda året runt. I partullernas planering är riskanalys i nyckelposition och kommunikationen mellan Ålands och Kökars sjöbevakningsstationer är mycket viktig.”

På Åland finns en övervakningscentral, som är bemannad så ofta som möjligt. Verksamheten grundar sig på operativt kommando. Operatorn på övervakningscentralen har till uppgift att övervaka och upprätthålla en marin lägesbild av Ålands havsområde så att ledningscentralen kan rikta   övervakningens fokus på någon annan plats. 

Operatorn är också viktig och nyttig då det kommer in ett uppdrag, eftersom denne snabbt kan öppna olika register och kartor på datorn och vid större tillbud kan operatorn fungera som kontaktperson mellan olika myndighetsenheter. Möjligtvis har operatorn också en bättre lägesbild än den patrull som befinner sig ute till havs, då denne har olika övervakningssystem till sitt förfogande.”

Sjöbevakarna har också specialutbildning

Den åländska personalen är förutom för gräsnbevakning, gränskontroll och sjöräddning också utbildad för andra uppgifter. 

Vi har personer som till exempel har specialutbildning i brottsbekämpning, brottsunderrättelse och sjöräddning. Många har också deltagit i FRONTEX-operationer på Medelhavet. FRONTEX-operationerna utvecklar också yrkesskicklighet som behövs i våra uppgifter,” anser Salminen.
En tredjedel av personalen på Ålands sjöbevakningssektion bor på fastlandet. Arbetsresorna är för många långa, och de är beroende av fartygens tidtabeller och gång. Det här kan bli ett problem om fartygen på grund av vädret inte kan ta i land på Åland.

Som till andra platser i västra Finland har det kommit nya sjöbevakare även till Åland. Senast kom det nya sjöbevakare till Åland för cirka tio år sedan. 

En sjöbevakare flyttades också från Helsingfors-Vanda flygfält till Åland. Med denne kom det också mycket ny och uppdaterad information om gränskontroller och användningen av olika register. Dessutom har vi fått en servicetekniker till Åland, som är värdefullare än guld då det uppkommer dator- och elektronikproblem,” berättar Salminen.

I vardagen hjälper lokalkännedom

Sjöbevakningens verksamhet i Ålands utbredda skärgård ställer krav på båtarna.
”Kökars sjöbevakningsstations båtar ligger vid stationen som vanligvis är fallet på sjöbevakningsstationer.  Ålands sjöbevakningsstation är belägen på Lotsberget i Mariehamn, varifrån man måste ta bilen till båtarna. Några fordon är också placerade så att man kan röra sig förutom på huvudön också i den yttre skärgården. När det kommer ett uppdrag är det verkligen viktigt att veta vart man är på väg, varifrån man bör ge sig iväg och med vilken båt, säger Jessica Salminen.

Alternativen är snabba båtar, patrullbåtar och tendrar – det finns ändå skillnader i båtarnas utrustningar. Med en snabb båt kan man till exempel köra under alla broar, varvid resan kan bli kortare och avsevärt snabbare. 

”För valet av båttyp har vi vetskap om ett tiotal platser för sjösättning av båtar och betydelsen av lokalkännedom är stor. I is förhållanden är kustpatrullbåten den enda båt som kan användas.”

Myndighetssamarbete på Åland

Samarbetet mellan Ålands sjöbevakningssektion och övriga myndigheter är tätt. Polislagen på Åland är en annan än den på fastlandet, och det inverkar på Gränsbevakningsväsendets befogenheter. 

”Förenklat kan man säga att all verksamhet som genomförs på land, till exempel blåsrazzior på chafförer och uppdrag gällande allmän ordning och säkerhet, endast hör till polisen”, berättar Salminen. 

”På begäran av polisen får vi i emellertid enligt lagen utföra ovannämnda uppgifter. Ibland ansluter sig polisen till vår patrull, eftersom de inte har egna båtar.” 
Gemensam patrullering med polisen genomförs också flitigt på land och vi har kontakt med varandra, om inte dagligen så varje vecka. 

Vi samarbetar också med tullen även om i en något mindre skala än med polisen och med räddningsverket övar vi med jämna mellanrum. Den enda precisionsalkometern på Åland finns på Ålands sjöbevakningsstation och är såväl i polisens som gränsbevakningens användning. Tröskeln för att ta kontakt med andra myndigheter är verkligen låg.”
 

Artikeln har ursprungligen publicerats i tidningen Rajamme vartijat.