Hoppa till innehåll

På land Halva vägen till gränsbevakare avklarad

När jag knäppte på datorn var jag tvungen att kolla när jag sist skrev om min vardag som gränsbevakarstuderande. De senaste två månaderna har det känts som om utbildningstakten har ökat och tidsrymden förvandlats, skriver en student från grundkursen för gränsbevakare vid Gräns- och sjöbevakningsskolan.
4.7.2022 14.26
Kaksi ihmistä tarkastelee passeja suurennuslasilla.

Sist berättade jag om hur vi lärde oss grunderna, om lektionerna som ibland kändes långa, om den nya skolmiljön och om gruppindelningen. Allt detta har gått framåt med fart. Vi har lärt känna huset och dess seder och jag tycker att alla har gjort sig väl hemmastadda här.

Under våren och försommaren har vi övat in oss på användning av maktmedel, gränsövervakning, operativ körning, dokumentundersökning, militärt försvar och mycket annat. Det har till exempel varit intressant att iaktta hur man själv reagerar i olika övningar. När du tror att du behärskar något, blir du alltid överraskad. I ett tillämpat träningsmoment kommer det hela tiden input som på ett löpande band och lärarna utmanar eleverna med helt nya situationer än man har övat.  Om föraren till ett stannat fordon rymmer och springer ut i snårskogen, hur gör du då?
 

En person stoppar en bil, och föraren ger ut sin körkort.

Dokumentundersökningen har väckt motstridiga känslor hos mig under vårens lopp. Det är ett ämne som först låter lite tråkigt, som kräver mycket tid, nerver och kanske en extra kaffe- eller funderingspaus. Men som sist och slutligen är mycket belönande när man efter en lång tids granskning hittar sådant som tyder på förfalskning i ett dokument.

Det händer ofta att man glömmer Gränsbevakningsväsendets roll i det militära försvaret. Det är ändå en av Gränsbevakningsväsendets uppgifter bland många andra. I grundkursen för gränsbevakare ingick det en flera veckor lång försvarshelhet under våren. Då fick vi undervisa varandra i driftsmateriel och även själva lära oss om ämnet, lära oss uppgifter och taktik och till slut kulminerade studieperioden i en terrängövning där man mer eller mindre tog ut allt av varje kursdeltagare.

Terrängövningen var antagligen för största delen av kursdeltagarna en oförglömlig upplevelse.  ”När man ökar ryggsäckens tyngd och gångavståndet, och minskar mängden sömn blir resultatet intressant. När vi förflyttade oss till fots från en plats till en annan spelade ruttvalet inte så stor roll eftersom terrängen inte någonstans var lämplig för vandring.”

En soldat i skogen.

Efter övningen skötte vi underhåll och annat snabbt men noggrant, och som en naturlig fortsättning styrde grundkursen kosan till Försvarsmaktens fanfest i Helsingfors. Under den mycket intensiva våren hade vi under några kvällar lyckats klämma in marschövningar.

Utgångsläget var alltså inte det bästa och personligen så förhöll jag mig ganska skeptiskt till hela paraden: ”Är det alls värt att åka...”. Resultatet var trots allt rakt motsatt. Efter att jag flera gånger tittat på bilderna från målkameran skulle jag säga att vår kurs marscherade i bra takt och formationen var också riktigt bra. Det är nog en upplevelse man inte glömmer i första taget. Det var svårt att följa takten efter dem som gick framför när gatorna kantades av ett folkhav. Bra att vi deltog!

Den första halvan av grundkursen kulminerade i en åtta veckor lång arbetspraktik. Halva praktiktiden tillbringade vi på någon av gränsbevakningens bevakningsstationer i sydöstra Finland och andra halvan vid olika gränsövergångsställen. Under praktiken fick vi utmärkt undervisning i hur arbetet utförs i praktiken och till exempel hur vardagen fungerar på ett gränsövergångsställe. Det var också fint att se erfarna kollegers arbetsentusiasm och yrkesskicklighet. I juli håller kursen sommarlov och laddar batterierna och i augusti fortsätter skolan igen med ännu ett snäpp större utmaningar.
 

Skribenten studerar vid Grundkurs 30 för gränsbevakare

 

Läs den första delen av artikelserien:
En blivande gränsbevakares första steg | Rajamedia