Hoppa till innehåll

På land Brottsbekämpningen anpassar sig efter omvärlden

Vid totalrevideringen av gränsbevakningslagen 2005 fick Gränsbevakningsväsendet i Finland betydligt större befogenheter i sin roll som förundersökningsmyndighet. Sedan dess har Gränsbevakningsväsendet haft en tydlig roll som förundersökningsmyndighet vid sidan av polisen och tullen.
27.10.2021 14.18
Gränsbevakare undersöker ett dokument.

Brottsbekämpningen (RITO) vid Gränsbevakningsväsendet har under sina 16 år genomlevt ständiga små förändringar som i sin tur orsakats av förändringar i omvärlden, lagstiftningen och Gränsbevakningsväsendets omkostnader. Under de två senaste åren har förändringarna berott på i synnerhet coronapandemin och på att vissa funktioner har gjorts riksomfattande. 

Coronapandemin förändrade brottsligheten

När samhällena stängdes ned vintern 2020 p.g.a. coronapandemin, stod också Gränsbevakningsväsendets brottsbekämpningspersonal inför en ny situation. I början inleddes inga nya utredningar, eftersom persontrafiken vid gränserna stannade av. Samtidigt var det svårt att gå vidare med de pågående undersökningarna då man skulle undvika kontakter med andra människor. De brådskande fallen åtgärdades med iakttagande av maximalt skydd, och en del av fallen lades på is i väntan på bättre tider.

Pandemin gjorde att människorna tillfälligt stannade upp, men sedan måste livet fortsätta. På samma sätt reagerade också brottslingarna. Den internationella brottsligheten flyttade i allt större utsträckning till datanäten vars användning också i övrigt ökade avsevärt under pandemin. En ny utmaning för brottslingarna var dessutom myndigheternas ökade övervakning vid många landgränser. Ur Gränsbevakningsväsendets synvinkel skedde det förändringar både i fråga om de undersökta brottstyperna och platserna där dessa avslöjades. Det här syntes särskilt i verksamheten vid sjöbevakningssektionerna och i Lapplands gränsbevakningssektion där man sörjde för den inre gränskontrollen i hamnarna och vid landgränsen mot Sverige.

Brottsligheten har redan under flera år och i allt snabbare takt flyttat till datanäten. För Gränsbevakningsväsendet syns detta främst genom att det erbjuds tjänster för olagliga inresor samt görs affärer på olika plattformar på internet och i sociala medier. Datanät används också för att ge instruktioner till dem som ordnar olagliga inresor i Finland, till exempel på så sätt att en person som försöker ta sig in i Finland genom terrängen från Ryssland instrueras med hjälp av kart- och meddelandeapplikationer från Balkan. Allt detta har krävt att Gränsbevakningsväsendet bygger ut sin kapacitet för att skaffa information om det som sker i datanäten och för att lagra nödvändiga bevis. I dag patrullerar Gränsbevakningsväsendet inte bara vid land- och havsgränserna utan också i datanäten för att upprätthålla gränssäkerheten!

Internationellt samarbete krävs för att bekämpa olagliga inresor

Bekämpningen av olagliga inresor är kärnan i Gränsbevakningsväsendets brottsbekämpning. För att lyckas med den uppgiften krävs brett samarbete med både utrese- och inreseländerna. Därför samarbetar brottsbekämpningen med kolleger i världens alla hörn, men givetvis främst med våra grannländer. Olika internationella avtal gör samarbetet möjligt och olika EU-byråer, flera olika datasystem och kontaktpersonsnätverk stöder verkställigheten av dem. Största delen av arbetet fokuserar på samarbetet via Europol, Europeiska unionens brottsbekämpande organ.

Helsingfors-Vanda flygplats med sina tusentals förbindelser runt om i världen och Helsingfors hamn bidrar till att det internationella samarbetet hör till vardagen.

Även om brottsbekämpningsuppdragen under årens lopp har kretsat främst kring olagliga inresor har det nästan varje år skett små förändringar i lagstiftningen. Utredningsledarna har fått större befogenheter och fler verktyg för att bland annat lyssna av brottsmisstänktas samtal eller följa med deras telefoners datatrafik. Skalan på de brott som vi utreder har också breddats i någon mån.

Förändringarna i omvärlden kräver att lagstiftningen svarar på dagens behov. Som bäst pågår vid Gränsbevakningsväsendet ett projekt där man utreder till vilka delar gränsbevakningslagstiftningen borde revideras. För brottsbekämpningens del utreds bland annat möjligheten att öka befogenheterna för att utreda människohandelsbrott i allt större omfattning samt möjligheten att använda vissa hemliga metoder för datainsamling och tvångsmedel för att bättre än tidigare förhindra och utreda brott.

Tillsammans arbetar vi för att Gränsbevakningsväsendet ska ha dessa nya befogenheter för brottsbekämpning kanske redan fr.o.m. 2023 och att vi ska kunna bidra till att upprätthålla gränssäkerheten med ännu bättre verktyg än tidigare.

Text: Kari Kettunen

Artikeln har ursprungligen publicerats i tidningen Rajamme Vartijat.

 

Läs mer:

Brottsbekämpningen vid Gränsbevakningsväsendet avslöjar förfalskade handlingar