På land Brottsbekämpningen vid Gränsbevakningsväsendet avslöjar förfalskade handlingar
Brottsbekämpningsenheten vid Finska vikens sjöbevakningssektion fäste mitt under en rutinutredning sin uppmärksamhet vid en man som reste in i Finland. Mannens identitet verkade basera sig på en falsk handling. Handlingen hade godkänts vid olika myndigheter utan minsta misstanke så att de fiktiva personuppgifterna i handlingen hade registrerats i befolkningsregistret och beviljats en finländsk personbeteckning.
Utredarnas första uppgift var att ta reda på hur djupt i samhällets strukturer det hade gått att infiltrera sig med den förfalskade identiteten, motivet till detta och naturligtvis vem personen som utredningen gällde i verkligheten var. Det var också viktigt att hitta och ta tillvara själva handlingen som misstänktes vara förfalskad – hittills hade utredarna endast sett en kopia av den. Den var ju ett hjälpmedel vid brott och redan att inneha den var straffbart enligt lagen.
Brottsutredning innebär ofta att kombinera små bitar och följa de stigar som uppstår. Brottsutredarna började följa personens spår och resultaten var häpnadsväckande. Personen hade börjat leva för fullt med felaktiga personuppgifter i Finland: registrerat sig i landet, fått personbeteckning och skattenummer och öppnat bankkonto. Något senare hittades till och med ett hyresavtal som ingåtts med den falska identiteten och ett elavtal för bostaden. Allt detta för en person som i verkligheten inte ens existerade.
Samma falska personuppgift påträffades också i flera brottsanmälningar som polispatrullerna hade gjort efter att personen blivit fast för snatteri i olika affärer. I utredningen stärktes misstanken att personen hade kommit till Finland uttryckligen för att försörja sig genom att begå brott. För ett sådant liv innebar den falska identiteten ett skydd. Om någonting gick fel eller om det fanns en risk för att personen avslöjas skulle påföljderna ha riktats mot en helt fiktiv person – inte ens medborgarskapet var riktigt. NOSTO Den förfalskade handlingen hade vilselett alla officiella aktörer som behandlat den under resan och varje gång den förfalskade handlingen användes hade den gett innehavaren någon eftersträvad fördel. NOSTO
Förutom den okända personen fäste utredarna uppmärksamhet även vid en annan man som mycket ofta verkade röra sig i hans sällskap. Oavsett om mannen öppnade ett bankkonto med ett förfalskat identitetskort eller om han besökte skattemyndigheten syntes även den andra mannen på övervakningskamerornas bild. Han verkade tala och uträtta ärenden lika mycket som själva innehavaren av identitetshandlingen. Personerna förekom ofta tillsammans även i brottsanmälningarna som undersöktes i samband med snatterierna. Var det fråga om medbrottslingar?
I det här skedet hade en brottsanmälan redan börjat undersökas i Gränsbevakningsväsendets utredning. Brottet undersöktes som grov förfalskning och registeranteckningsbrott. Det fanns skäl att misstänka båda männen för brottet. Även den okända mannen som skötte ärenden tillsammans med den första mannen kunde identifieras som en utlänning bosatt i Finland. Det hade inte observerats att mannen skulle ha använt en förfalskad identitetshandling.
Slutligen bestämde utredningen att personerna kunde gripas. Tidigt på morgonen körde patrullerna som skulle utföra gripandet med utredarna hack i häl till de på förhand överenskomna platserna för att gripa personerna och förrätta husrannsakan. Vid dagens slut hade två personer gripits och husrannsakan gjorts i många lagerlokaler och fordon. Den förfalskade identitetshandlingen som använts för registrering fanns nu för första gången på utredarnas bord och den tekniska dokumentutredningen bekräftade den ursprungliga misstanken: det var verkligen fråga om ett förfalskat dokument. Stulen värdefull egendom till ett värde av cirka 20 000 euro samt en liten mängd amfetamin avsett för eget bruk hade också beslagtagits.
Sedan inleddes ett relativt tungt utredningsskede under vilket brottsutredarna försökte få reda på vad som hade hänt. Genom vittnesbevisning gick det inte att få sådana uppgifter av de misstänkta som skulle ha bidragit till att lösa brottet. Båda förnekade kategoriskt alla brott och vägrade även i övrigt att samarbeta. Indicierna som beslagtagits i rannsakan var avgörande. Utifrån kontakten mellan de misstänkta kunde man konstatera att de visste att den identitetshandling som användes för att sköta ärenden var förfalskad. Motivet till handlandet grundade sig på ett behov att försörja sig genom brott. Personerna hade bl.a. försökt få flera snabblån med falska personuppgifter. Om ansökningarna hade varit framgångsrika skulle den uppnådda vinningen av brott ha uppgått till tiotusentals euro. Den tidigare brottsanmälan kompletterades nu med benämningen grovt försök till bedrägeri.
I förundersökningen kunde slutsatser dras om den okända mannens nationalitet. Med Interpols hjälp gjordes en förfrågan utomlands och på detta sätt avslöjades den gripna mannens riktiga identitet och nationalitet. Personen hade ett tungt kriminellt förflutet i sitt hemland.
Fallet överlämnades till åtalsprövning och båda de misstänkta var häktade under hela utredningen. Helsingfors tingsrätt dömde mannen som använt förfalskad identitet till ett ovillkorligt fängelsestraff på ett år och två månader. Mannen som skött ärenden och begått brott tillsammans med den första mannen dömdes till ett villkorligt fängelsestraff på ett år och två månader. Båda personerna har senare meddelats inreseförbud och avlägsnats till sitt hemland. Domarna grundade sig på grov förfalskning, registeranteckningsbrott och försök till bedrägeri.
Gränsbevakningsväsendets förmåga att identifiera förfalskade handlingar samt förstå sådana brott var avgörande för att kunna avslöja brottet och lyckas med utredningen. Ibland försöker brottslingar få in en fot i det lagliga samhället genom att använda förfalskade handlingar. Denna brottsutredning hade också
en förebyggande effekt vars exakta värde ingen kan fastställa i efterhand.
Text: Antti Leskelä
