Till havs Vad är satellitlarmsystemet Cospas-Sarsat och hur fungerar det?

Finlands nationella kontaktpunkt SPOC (Search and Rescue Point of Contact) ligger i sjöräddningscentralen i Åbo (MRCC). SPOC-funktionen omfattar bland annat satellitlarmsystemet Cospas-Sarsat. I denna intervju berättar sjöräddningsledaren Anssi Somppi hur Cospas-Sarsat-satellitsystemet fungerar.

Varför har man skapat ett sådant system och vilka fördelar har det i jämförelse med andra system, såsom VHF-DSC eller satellittelefoner?

Cospas-Sarsat-satellitsystemet är inte beroende av kommersiella aktörer. Det skapades för att täcka hela jorden och dess räckvidd är inte begränsad till kustområdena på samma sätt som när man sänder på VHF-frekvens. Det är först under de senaste åren som satellittelefonernas räckvidd har uppnått samma täckningsområde.

Ett kort, formbundet Cospas-Sarsat-meddelande kan dock överföras via olika typer av satelliter, både lågtflygande och mer högtflygande sådana, på ett mer tillförlitligt sätt än ett samtal med satellittelefon. Dessutom är en sådan kort informationsskur säkrare i olika väderförhållanden. Förutom de europeiska länderna är även USA, Ryssland och numera också Kina huvudmän för satelliterna.

En betydande fördel med Cospas-Sarsat-satellitsystemet i jämförelse med andra kommunikationsmedel är att ett larm sänds ut automatiskt såväl från fartyg och båtar som från flygplan, ifall en olycka skulle inträffa.

Kan du ge några praktiska exempel på hur systemet fungerar?

Ett exempel från finskt vatten är när ett fraktfartyg körde över en trålare. Besättningen på trålaren hann inte sända ut något larm och på fraktfartyget märkte man inte ens vad som hade skett. Fartygets flytande EPIRB-nödsändare, som är kopplad till Cospas-Sarsat-systemet och avsedd för sjötrafik, började automatiskt sända ut ett larm när trålaren sjönk. Larmet förmedlades via satellit till en markstation och därifrån vidare till sjöräddningscentralen. Tack vare larmet fick sjöräddningscentralen koordinaterna till olycksplatsen och skickade en sjöräddningshelikopter till platsen. Tre fiskare hittades vid liv mitt i Finska viken.

En paddlare kapsejsade i den yttre skärgården och personens telefon hade ingen signal. Personens PLB som var fäst i utrustningen utlöstes och larmet sändes till sjöräddningscentralen. En patrullbåt hittade paddlaren i vattnet när mörkret höll på att falla. Paddlarens liv kunde räddas.

När två estniska helikoptrar kolliderade mottog vi ett ELT-larm med de inblandades koordinater via Cospas-Sarsat-systemet. I detta fall ledde även en rökpelare räddningspersonalen till rätt plats, och sorgligt nog fanns det inga överlevande efter kollisionen.

Cospas-Sarsat-systemet förmedlar alltså larm från tre olika typer av nödsändare. Hur skiljer sig dessa ELT, EPIRB och PLB från varandra?

ELT-sändare (Emergency Locator Transmitter) är avsedda för flygplan och helikoptrar. De sänder i allmänhet ut en nödsignal när de utlöses av G-krafter, exempelvis när sändaren störtat till marken. Med utvecklade versioner kan man även sända ut ett larm manuellt, varvid flygräddningscentralen kan följa det nödsändande flygplanets rutt.

EPIRB (Emergency Position Indicating Radiobeacon) är en sändare avsedd att installeras i fartyg och mindre båtar som rör sig på öppet hav. Larmet kan utlösas manuellt eller så utlöses det när sändaren hamnar i vattnet.

PLB (Personal Locator Beacon) är en lätt, bärbar och självutlösande nödsändare avsedd för personer som rör sig i naturen, på vattnet eller med lätta flygplan. 

Hur många Cospas-Sarsat-larm mottar sjöräddningscentralen Åbo årligen och hur många är så att säga skarpt läge?

Sjöräddningscentralen Åbo tar emot larm från alla finländska sändare runtom i världen, och inom Finland även från sändare som är registrerade utomlands. När ett larm inkommer samarbetar sjöräddningscentralen intensivt med utländska räddningscentraler.

Det inkommer cirka 40 stycken olika larm per år. Av dessa är knappa 10 relaterade till olyckor, och årligen inträffar 1–2 olyckor som vi får information om endast via Cospas-Sarsat-systemet.

Vidareutvecklas systemet, eller vad kommer eventuellt att ske i framtiden?

 Flera satelliter avsedda för systemet kommer att skjutas upp för att ersätta gamla satelliter som nått slutet av sin livscykel. RLS (Return Links Service) har införts, vilket innebär att en person som sänt ut ett larm med de nyaste sändarna kan se att larmet nått mottagaren. TWC (Two Way Communication) håller på att utvecklas och gör att man kan kommunicera med nödcentralerna genom sändaren och mer detaljerat definiera bl.a. hur svår nödsituationen är, antalet inblandade personer och behovet av hjälp.

Om jag nu vore på väg att skaffa exempelvis en EPIRB- eller PLB-nödsändare, vad borde jag tänka på?

En Cospas-Sarsat-nödsändare är en radioapparat som kräver tillstånd. Den ska registreras, och registrering krävs för att den ska kunna användas korrekt, inklusive för att kunna få hjälp. En PLB-sändare kräver dock inte något särskilt behörighetscertifikat hos användaren.

I Finland är Transport- och kommunikationsverket Traficom den myndighet som har hand om registreringen. Registreringsblanketten hittar du på Traficoms webbsida. Om du säljer nödsändaren eller den båt där sändaren är installerad, ska du vara medveten om att den nya ägaren måste registrera sändaren på nytt.

Om du köper en nödsändare från en finländsk frilufts- eller båtaffär får du instruktioner om hur du ska registrera sändaren och råd om hur den används.