Till havs Storolycksövningen ULLA21 överraskade och var lärorik
I bilden rajaheko100 och rajaheko200 vinschar samtidigt upp personer från olycksfartyget
Västra Finlands sjöbevakningssektion och Bevakningsflygdivisionen började planera storolycksövningen 2021 redan i maj 2021. Planeringsarbetet och den planerade delen av övningen genomfördes av en separat grupp från staben för Västra Finlands sjöbevakningssektion och Bevakningsflygdivisionen förstärkt med två officerare från besättningen på bevakningsfartyg av klassen Tursas.
Övningsscenariot var en förbindelsebåt som gått på grund
Övningen genomfördes utan förhandsbesked. Under övningen testades långvarig massevakuering med helikoptrar. Dessutom övade sig deltagarna på att grunda en evakueringscentral och inleda förbindelseofficersverksamhet på olycksfartyget. Under övningen testades också samarbetet mellan ledningsgrupperna vid Västra Finlands sjöräddningscentral och Bevakningsflygdivisionen.
Endast planeringsgruppen och i nödvändig omfattning samarbetspartnernas högre ledning kände till alla detaljer, inklusive tidpunkten, för övningen.
Scenariot för övningen var att en förbindelsebåt gått på grund, började läcka och tog in vatten, varefter den fick slagsida. Båten som deltog i övningen var Finnferries-rederiets förbindelsebåt M/S Stella, som vid den fiktiva tidpunkten för olyckan hade 250 personer ombord. En del av personerna skadades på olika sätt vid grundstötningen. I fartygets maskinrum uppstod också en fiktiv brand som besättningen lyckades släcka på egen hand, men maskinchefen dog av brännskadorna.
Utan förhandsbesked och förberedelser
Den 10 november 2021 kl. 18, en mörk onsdagskväll, tog Sjöräddningscentralen i Åbo emot ett nödanrop från förbindelsebåten M/S Stella via det internationella kontaktsystemet, VHF-kanal 14. Nödanropet överraskade alla aktörer precis som en olycka gör i verkligheten. Ett av huvudmålen med övningen var att genomföra övningen utan förhandsbesked och förberedelser och det lyckades bra.
Storolyckslarmet skickades via RVT-datasystemet till olika larmgrupper endast några minuter efter att larmet mottagits med förordet "ÖVNING".
Händelser efter larmet
I övningen strävade man efter en så realistisk situation som möjligt, till exempel förhandsuppgifterna från olycksfartyget var bristfälliga. Således var lägesbilden till en början mycket snäv.
Det verkliga antalet personer som befann sig på olycksfartyget avslöjades inte och denna planerade lösning på övningen ledde till att vilseledande information spreds. Av denna orsak kändes övningen verklig under de första timmarna. Antalet passagerare varierade till exempel i början mellan 66 och 250 personer och preciserades under övningens gång. I verkligheten fanns det cirka 100 personer ombord. De var frivilliga personer från FRK:s avdelning i Åbo, sjöfartsstuderande från Södra Kymmenedalens yrkesinstitut samt studerande och personal från Gräns- och sjöbevakningsskolan.
Enligt övningsplanen kunde man inte evakuera personerna från olycksfartyget med båt på grund av fartygets kraftiga slagsida, utan evakueringen måste utföras med luftfartyg. Till uppdraget larmades Bevakningsflygdivisionens sjöräddningshelikoptrar från baserna i Åbo och Helsingfors.
Ett stort antal aktörer deltog i sjöräddningshändelsen
Sjöräddningscentralen i Åbo larmade förutom Gränsbevakningsväsendets operativa enheter och stabsanställda som var lediga även bl.a. enheter och personer vid Egentliga Finlands räddningsverk, polisinrättningen i Sydvästra Finland, Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, Åbo socialväsende och FRK. I övningen deltog dessutom ledningsgruppen för Västra Finlands sjöräddningsdistrikt och ledningsgruppen för Bevakningsflygdivisionen. Vid Åbo flygplats grundades en evakueringscentral dit alla personer som räddats från olycksfartyget transporterades.
Totalt deltog över 200 personer inklusive målgruppen i övningen. Övningen avslutades på morgonnatten cirka kl. 03.00 när det sista evakueringsflyget hade landat på Åbo flygplats.
Vad lärde sig deltagarna av övningen
Enligt den första feedbacken var övningen lyckad och upplevdes vara till nytta för både den egna organisationen och samarbetspartnerna. Målen med övningen och i synnerhet oförutsebarheten avslöjade utvecklingsobjekt som sannolikt inte skulle ha framkommit i en övning som man känner till på förhand.
Västra Finlands sjöbevakningssektion och Bevakningsflygdivisionen tackar alla organisationer, personer och samarbetspartner som deltog i övningen för deras starka insats samt Finferries för det smidiga samarbetet.