Till havs Skyddskommissionen för Östersjön HELCOM skapar ramarna för skyddet av Östersjön
Detta gav upphov till Konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö, det vill säga Helsingforskonventionen. Verkställandet av konventionen övervakas av skyddskommissionen för Östersjön (Helsinki Commission, HELCOM), som har sitt sekretariat i Helsingfors.
HELCOM har som mål att skydda Östersjön mot alla föroreningskällor.
Idag är HELCOM en mekanism som Östersjöländerna har förbundit sig till och som har fått till stånd en stor förändring. Till exempel avloppsreningen har utvecklats till den grad att havets eutrofiering har minskat rejält.
Östersjön är trots allt ett av de mest trafikerade havsområdena i världen och inom dess avrinningsområde bor fortfarande 85 miljoner människor. På området finns det mycket industri och jordbruk, som oundvikligen orsakar utsläpp. Helsingforskonventionen har dock förändrat situationen: många länder följer dess rekommendationer. Eutrofiering är trots det fortfarande ett stort problem, vilket bland annat framgår av de årliga problemen med blågröna alger.
"Östersjön är som Las Vegas"
Tyskfranska Dominik Littfass arbetar med HELCOMs kommunikation på Skatudden i Helsingfors. På kontoret i Helsingfors arbetar circka 30 personer permanent, men i HELCOMs expertnätverk ingår upp till 1500 personer kring om Östersjöområdet.
Littfass påminner om att Östersjöns tillstånd har förbättrats tack vare Helsingforskonventionen och HELCOM, men att läget fortfarande är utmanande i stor utsträckning på grund av havets typ och ekosystem. Östersjön är som en sjö och vattenutbytet tar upp till 30 år där.
- Östersjön är som Las Vegas i uttrycket "what happens in Las Vegas, stays in Las Vegas” – vattenutbytet i havet är mycket långsamt, så de föroreningar som hamnar där stannar där i årtionden, konstaterar Dominik.
Till HELCOMs centrala verktyg hör bland annat handlingsprogrammet för Östersjön (Baltic Sea Action Plan). Den första aktionsplanen, vars mål var att nå ett gott status i Östersjön före 2021, infördes 2007. Målet var optimistiskt. Vissa framsteg gjordes men nu förnyar man aktionsplanen, då utmaningar har uppkommit vid sidan av de gamla.
- Exempelvis effekterna av klimatförändringen och mikroplaster är ännu större frågor än tidigare, också när det gäller Östersjön, berättar Dominik Littfass.
Balex Delta-övningar ifall det värsta skulle inträffa
HELCOM har också en viktig roll i Balex Delta-övningen som ordnas i Finland i år. Balex Delta ordnas varje år i ett HELCOM-land, som väljs i alfabetisk ordning enligt ländernas engelska namn. Målet med övningen är att säkerställa att länderna har den operativa förmågan och färdigheter att reagera på alla slags händelser i havsområdet. Under övningen testas såväl larmberedskap som andra färdigheter inom olje- och kemikaliebekämpning.
Tanken är att man ska förbereda sig på det värsta – en storolycka på Östersjön. Även om en storolycka, såsom en kollision mellan en oljetanker och ett passagerarfartyg, är möjlig enligt riskbedömningarna, har situationen förbättras avsevärt.
- Det sker färre olyckor än tidigare och den största delen av dem är små. Trafiken har dock ökat mycket, påminner Dominik Littfass.
Den hittills största olyckan inträffade 1981 i närheten av Klaipeda i Litauen då fartyget Globe Asimi sjönk och 16 000 ton olja läckte ut över kusten. Dominik Littfass påminner om att en olycka som denna är osannolik:
- Praxis för sjöfarten har förbättrats, likaså navigationssystemen. Sedan 2005 måste alla störa fartygen använda sig av en databas som visar alla fartygs rörelser i realtid. Dessutom är fartygen i sig säkrare.
- Enligt statistiken beror 40 procent av olyckorna på mänskliga misstag, 30 procent på tekniska faktorer och 20 procent på yttre faktorer, till exempel väder.
Balex Delta-övningen äger rum den 24 –25 augusti på östra Finska viken utanför Kotka. Det är den största övningen som genomförs under ledning av Gränsbevakningsväsendet. HELCOMs sekretariat har redan gjort största delen av sitt eget arbete innan övningen äger rum. HELCOM garanterar inte bara den internationella referensramen, utan också planerna och sakkunskapen som övningen grundar sig på.
Dominik Littfass väntar med spänning på övningen. Kommunikationsexperten har tidigare arbetat i bland annat östra Afrika med kommunikation vid FN-organisationer. Det känns meningsfullt att arbeta för Östersjöns bästa.
- Det låter kanske som en kliché, men jag vill arbeta för att bidra till något större.
