Hoppa till innehåll

Till havs Sjöbevakningsmuseet underhåller och berör

Sjöbevakningsmuseet, som lockar besökare från hela världen, skildrar sjöbevakarnas arbete allt sedan förbudslagens tider fram till idag. Utställningarnas föremål och tillhörande berättelser väcker känslor och för havet nära museibesökarna.
2.6.2022 17.17
Henkilö seisoo tikapuilla laivan konehuoneessa ja katsoo kuvaajaa ylöspäin.

Det går inte vid första anblicken att gissa historian som döljer sig bakom den lilla, blåa fritidsbåten i museets utställning.  Med denna båt korsade två estniska män Finska viken sommaren 1988. Båten var inte avsedd för att korsa havet, och den farliga sjöresan är ett tecken på människors dåtida desperation. 

-    Människors historier kommer till uttryck genom museiföremål, berättar Vilma Lempiäinen, som är ansvarig forskare på Sjöbevakningsmuseet.    

I museets utställning finns också en gummibåt som innehåller en mängd flytvästar. Till skillnad från båten från kalla kriget är gummibåten aktuell i dagens värld. Den utställda båten har en gång varit full av människor som korsat Medelhavet i sin jakt på trygghet. Personerna ombord räddades i en internationell Frontex-operation där även finländska sjöbevakare deltog.  

En gummibåt som innehåller en mängd flytvästar.

En gummibåt från Medelhavet

Det lilla museet skulle inte klara sig utan aktiva sjöbevakare

Sjöbevakningsmuseet är en del av Kymmenedalens museum i Maritimcentret Vellamo och är Kotka stads och Gränsbevakningsväsendets gemensamma museum. Det grundades officiellt 1999, men i praktiken inleddes arbetet redan 1992 då bevakningsmotorbåten Vemma (VMV 11) restaurerades och ställdes ut i Kotka.

Nuförtiden eftersträvar museerna allt mer delaktighet och Sjöbevakningsmuseet är en föregångare i fråga om detta: många tidigare och nuvarande anställda från Gränsbevakningsväsendet deltar i planeringen av utställningarna och sammanställandet av materialet. 

-    Ett så litet museum skulle inte klara sig utan aktiva sjöbevakare, säger Lempiäinen.

Trots dess ringa storlek är museet livskraftigt och dess tjänster utnyttjas aktivt av bland annat forskare. 

Lempiäinen är själv historieforskare. Hon blev intresserad av sjöhistoria under sin studietid och på det sättet inleddes karriären på museet.    

-    Mina arbetsdagar är varierande. Gemensamt för museiarbetare och sjöbevakare är att dagarna aldrig är likadana, beskriver Lempiäinen.

Arbetet omfattar bland annat att svara på frågor om sjöbevakningens historia, samla in material åt forskare, arbeta med utställningar och samlingar samt att guida museibesökare. 
Sjöbevakningsmuseet har också en nära och direkt kontakt med Gränsmuseet. Gränsbevakningsväsendets museikommitté fungerar som stöd för museernas arbete.
Museets utställning rum. Besökare tittar på vitriner och båter.

Med den blåa fritidsbåten korsade två estniska män Finska viken sommaren 1988. 

Sjöbevakarnas unika arbete intresserar besökarna

Många av sjöbevakningsmuseets besökare är nuvarande och tidigare sjöbevakare, men museet har också upptäckts av den stora allmänheten. Besökare kommer från hela Finland och världen. Särskilt för dem som bor i inlandet är museet en upplevelse och havet kommer dem nära på ett nytt sätt. 

Enligt Lempiäinen är besökarna särskilt intresserade av sjöbevakarnas arbete, som upplevs som speciellt. 

Även de första åren av sjöbevakningens historia, under förbudslagen på 1930-talet, väcker diskussion under de guidade rundturerna, i synnerhet då besökarna bekantar sig med bevakningsmotorbåten Vemma. Båten är avsedd just för att motarbeta smuggling och med den har sjöbevakarna jagat smugglare till havs. Den som planerar ett besök på museet bör dock observera att Vemma normalt är stängd för allmänheten, men man får bekanta sig med båtens interiör genom separat bokade guidade turer.

En hydrokopter och en gammal bevakningsmotorbåt.

Hydrokoptern är riktigt populär och särskilt barn gillar att leka i förarhytten

Material både i fysisk och virtuell form

I museet finns förutom Vemma också många slag av historisk utrustning som hjälper besökaren att leva sig in i historien och den maritima stämningen. Till exempel en hydrokopter, som i tiderna använts som isbrytare, fungerar med sina häftiga och något komiska utvecklingsskeden som underhållning för publiken.

-    Hydrokoptern har blivit riktigt populär och särskilt barn gillar att leka i förarhytten, berättar Lempiäinen.

Man kan också uppleva sjöbevakningen i digital form. Som en del av utställningen finns en räddningssimulator där man själv med en snabb båt får prova på att rädda människor ur vattnet.  Enligt Lempiäinen är simulatorn faktiskt ett av de populäraste föremålen i Vellamo.

Under de kommande åren kommer museet att erbjuda allt mer att se och uppleva för besökarna. Som bäst pågår arbetet med att restaurera bevakningsfartyget Telkkä och målet är att öppna det för allmänheten sommaren 2023. Dessutom börjar man snart att förbereda en ny utställning för att fira sjöbevakningens 95-årsjubileum.