Till havs Oljebekämpning är organiserat handarbete

År 2021 äger Balex Delta-övningen rum i havsområdet utanför Kotka, där Kymmenedalens räddningsverk ansvarar för bekämpningen av miljöskador vid kusten.  I den stora internationella oljebekämpningsövningen arbetar man både på internationell nivå – inom ramen för mellanstatliga avtal – och lokalt vid kusten där övningen utförs.

Oljebekämpningsarbetets omfattning är enormt

Att öva kontinuerligt är en väsentlig del av räddningsväsendets arbete. Balex Delta är dock unikt med tanke på sin mångsidighet och även sin komplexitet. Oljebekämpningsarbetets omfattning är ofta enormt. Den största skadan som Veli-Matti Heininen upplevt under sin 40 år långa karriär var en läcka på 127 ton i stamhamnen i Kotka.

− Det var också ett stort projekt och tog flera veckor. Även om mängderna inte är stora går det åt mycket tid och arbetskraft till oljebekämpning.

Vid bekämpningen av en oljekatastrof förbereder man sig dock på tusentals, till och med tiotusentals ton olja. Enligt Heininen är ansvarsområdena för planeringen och ledningen ”linjer ritade i havet”.  Finska vikens kustområde har kartlagts med 40 meters mellanrum. När en oljeskada inträffar måste underrättelsegrupperna och de organisationer som utför oljebekämpningen känna till strandterrängen in i minsta lilla bergsskreva.

Oljebekämpningen i sig är ett handarbete: exempelvis fåglar rengörs med mänsklig förmåga i en container avsedd för ändamålet. Dessutom måste man veta hur man förstör oljan: att bränna oljeavfall orsakar brandgaser och att förstöra avfall som är skadligt för miljön är svårt. Logistiken för övningarna är en särskilt stor ansträngning, då ett stort antal frivilliga utöver myndigheterna deltar.

För en stor katastrof krävs det enorma satsningar

 Den beräknade styrkan av bekämpningsorganisationen vid Kymmenedalens räddningsverk är ungefär 600 personer. 

− Om det läcker ut tusentals ton olja är detta naturligtvis inte tillräckligt, understryker Veli-Matti Heininen. 

Oljebekämpning övas som en del av det dagliga arbetet.

− Allt utgår från de mänskliga förmågorna. Till exempel har alla brandmän fått lära sig att hantera oljebommar. Men Balex Delta är en omfattande övning som även utomstående deltar i, bland annat från WWF och Pelikangillet, som utgörs av reservister från sjöstridskrafternas landskapstrupper. Även kommunerna är viktiga samarbetspartners.

Kymmenedalens yrkeshögskola, som tillsammans med räddningsverken och NTM-centralerna har skapat oljebekämpningsmanualen SÖKÖSuomenlahti, har en stor roll i planeringen av oljebekämpningen i Kymmenedalen. Genom att ta en titt på manualen förstår man lättare oljebekämpningens omfattning – i manualen går man igenom varje steg från det att man förbereder sig, organiserar arbetet och informerar företagshälsovården till ekonomiförvaltningen, underrättelseverksamheten och att driva igenom och prioritera själva arbetet. I ledningsgruppen för SÖKÖSuomenlahti-projektet deltog också Gränsbevakningsväsendet. 

Balex Delta-övningens betydelse ligger i just dess omfattning och intressegrupper.  I planeringsskedet och under övningen bekantar man sig med många andra myndigheter och framför allt med människorna som arbetar vid dem. 

På grund av coronaviruspandemin har förberedelserna inför Balex Delta-övningen gjorts på distans. Enligt Veli-Matti Heininen har detta framförallt lett till att mötena blir mer formella.

− När möten hålls på nätet kan saker gå obemärkta eftersom all icke-verbal kommunikation och korta ordväxlingar uteblir. Vi blev också tvungna att inhibera deltagandet av inbjudna gäster under övningen. 

Pandemins begränsningar påverkar också till exempel hur besättningarna på olika fartyg kan vara i kontakt med varandra.

− Övningen görs dock fullt ut, understryker Heininen.

”Som ung brandman stötte jag inte på liknande fenomen”

Veli-Matti Heininen har varit anställd vid Kymmenedalens räddningsverk redan i ungefär fyrtio år. Under sitt abiturientår 1980 började han sommarjobba vid Kotka brandstation och stannade kvar i branschen. På vägen har han visserligen hunnit med all möjlig utbildning inom räddningsbranschen. 

Under sin långa karriär har Heininen märkt av förändringar i sin verksamhetsmiljö, särskilt när det gäller ekologiska frågor. 

− Som ung brandman stötte jag inte på sådana markbränder, stormar och störtregn som i dag förekommer i Finland. Bekämpningen av skador orsakade av olika naturfenomen har ökat betydligt. 

Samtidigt har miljövården blivit en större och viktigare del av myndigheternas arbete.
Balex Delta-övningen äger rum i Östersjön, som hör till ett av de känsligaste havsområdena i världen. Vad kan var och en göra för Östersjöns bästa?

− Jag skulle börja med att ta tag i nedskräpningen. Det du orkar bära med dig till havet ska du också orka bära hem. Skräp hör inte hemma i naturen. Om vi har allemansrätt har vi också skyldigheter, påminner Heininen. 

Mer information: 

SÖKÖSuomenlahti – Oljebekämpningsmanual för räddningsområdena vid Finska vikens kust – XAMK (på finska)