På land Oförglömliga upplevelser från gränsjägarkompaniet

Veeti Ollila från Rovaniemi började sin beväringstjänst i januari 2021. Han fick sin plats som kommunikationsbeväring vid gränsjägarkompaniet i Ivalo via en ansökan om specialuppdrag.

Vi intervjuade Ollila om hur det är att utföra beväringstjänsten i Ivalo sett från en kommunikationsbevärings synvinkel.

Hur är det att vara kommunikationsbeväring i gränsjägarkompaniet?

Det har varit roligt att vara kommunikationsbeväring i gränsjägarkompaniet. Jag följer med på Ivalos gränsjägarkompanis dagsövningar, så det blir mycket utevistelse och vid sidan om det vildmarksaktion och att överleva i terräng.

Gränsjägarkompaniet är en ganska liten och tät gemenskap. så alla i kompaniet känner varandra. Trots att det är litet, finns det alltid saker att fotografera och andra saker att göra som hör samman med det, såsom bildhantering och editering. Trots att min uppgift skiljer sig från andra beväringars, deltar jag och rör mig i terrängen som en del av gruppen och jag känner mig inte isolerad från de andra. Jag har fått nya kompisar och bekanta bland de andra beväringarna. 

Hurudana fotograferingsuppdrag har du haft möjligheten att utföra tillsammans med gränsjägarna? 

Jag är vanligen med på dagsövningarna och fotograferar teman från spaningsutbildningen, som jag tycker är väldigt mångsidiga. Jag har fotograferat allt möjligt från att överleva i terräng till helikoptrar. I den spridda verksamheten fick jag fotografera en bandvagn som stannade på en sprängladdning.

Jag har också fotograferat under skarpskjutningsskedet i stridsskjutövningarnas terrängskjutningsfas. Där hände det mycket. Jag varit med som objekt på dagsövningarna i spaning och fotograferat då grupperna lösgjorde sig. Jag har åkt skidor med gruppen och fotograferat då vi orienterade från ett ställe till ett annat.

Förutom dagsövningarna producerar jag läromedel och mikrofilmer till gränsbevakningsväsendets förfogande. Jag har också fått möjligheten att fotografera gränshundarna. 

Vad tycker du att har varit det bästa fotograferingsuppdraget hittills eller annars bäst med kompaniet?

Jag tycker att min bästa upplevelse var då jag åkte skidor tillsammans med gruppen. Det blev bra bilder därifrån och jag kände mig som en medlem i gruppen. Det var även mycket aktion.

En annan händelse som jag kommer bra ihåg var då gränsjägarna steg ombord på helikoptrarna. Det blev en upplevelse för livet, även om jag inte själv fick åka med. Jag fick massor av bra bildmaterial av helikoptrarna och det var fint att få fotografera helikoptrarna på såpass nära håll.

Annars tycker jag att det bästa med kompaniet är som jag redan tidigare nämnde att det är litet och en tätt sammansluten grupp Här stöder och uppmuntrar alla varandra och man får nya kompisar. Maten är också god och omväxlande. I terrängen har smaksinnet dock ibland behövt vänja sig vid stridsportioner. 

Skulle du rekommendera andra att sikta in sig på att bli kommunikationsbeväring i gränsjägarkompaniet?

Om du är en friluftsmänniska och intresserad av vildmarkskunskaper och Gränsbevakningsväsendets verksamhet kan jag varmt rekommendera detta. Jag gissar att som kommunikationsbeväring i gränsjägarkompaniet kommer du att vara mer utomhus och mera en del av verksamheten än i Försvarsmakten. Om du också vill ha lite aktion vid sidan om fotograferingen och mediaproduktionen är gränsjägarkompaniet något för dig.

Hurudana fotograferingsuppdrag förväntar du dig ännu under tjänstgöringen? 

Det är meningen att jag i något skede av min tjänstgöring ska följa med gränsövervakningspatrullen till riksgränsen för att fotografera gränsövergångsställen. Jag får också göra en kontingent-video som ett minne åt denna inryckningskontingent. Dessutom ser jag fram emot vad vi ska fotografera med följande kontingent.

Bilder: Veeti Ollila.