Till havs Lär känna bevakningsfartyg − de nya fartygen är planerade för genomföring av dessa fyra uppgifter

Gränsbevakningsväsendet anskaffar två nya multifunktionella utsjöbevakningsfartyg för att ersätta de gamla fartygen Tursas och Uisko som faller ur bruk samt Merikarhu som redan fallit ur bruk. Fartygens planering baserar på bevakningsfartyget Turva som togs i bruk år 2014 och som i sin tid fick inspiration även från Europa.

De nya bevakningsfartygen är planerade för genomföring av bland annat följande fyra uppgifter:

1. Bekämpning av miljöskador

Östersjön är ett sårbart havsområde. Trots dess lilla storlek far en stor mängd trafik genom den. Bekämpning av miljöskador, till exempel bekämpning av oljeutsläpp, är extremt viktigt för havets välmående. Bevakningsfartyg deltar i minimeringen av skador som en del av en större helhet. Men vad skulle hända i praktiken, om till exempel en oljeolycka hände på Östersjön? Vartiolaiva 2025-projektets projektchef, kommendör Marko Aheristo berättar, att de första enheterna omedelbart skulle skickas till platsen.

− Ledningen sker från ledningscentralen och verksamheten delas i bekämpningsarbete samt förundersökning, förklarar han.

− Dornier-flygplanet lokaliserar från luften de ställen där oljeutsläppet är som tjockast och preciserade åtgärder riktas sedan mot dessa ställen. Man strävar även efter att styra oljan till ett mer fördelaktigt område, där den lättare kan samlas upp. Därtill kan utsläppet i början begränsas och hållas i styr med hjälp av en oljelänsa på 800 meter.

I de nya fartygen används en uppsamlingsmetod som redan konstaterats välfungerande under de gamla fartygens tid. Skillnaden är att i och med att uppsamlingstankar växer blir oljans uppsamlingspotential till och med tio gånger större jämfört med de föregående fartygen.

− Systemet är fortfarande ett borstuppsamlingssystem som är integrerat i båtskrovet, men så kallade mustaschlänsornas (sveparmars) borstar är bredare och därför effektivare, säger Aheristo.

Enligt lagen ansvarar Gränsbevakningsväsendet för olyckor som sker på öppet hav och lokala räddningsverk för olyckor som sker i skärgården. Båda stödjer dock varandra vid behov.

2. Sjöräddningsuppdrag

Sjöräddningsuppdrag är olikartade och man ska förbereda sig på dem alla. Fartyg i alla storleksklasser ska kunna nödbogseras i säkerhet, från fritidsbåt till Sverigebåt. Aheristo försäkrar att detta ordnar sig med de nya fartygens maskineffekt. Fartygen har tillräcklig bogserkraft samt nödvändiga system för bogsering av alla typer av fartyg som rör sig på Östersjön, även större tankfartyg och kryssningsfartyg.

Ibland måste man få folk ombord bevakningsfartyget ute på havet. Det är dock svårt att köra ett fartyg på nästan hundra meter nära intill dem som är i behov av hjälp och därför kommer fartygen även att ha, såsom de gamla fartygen, flera mindre fast rescue-båtar samt helikopterplattform. Enligt Aheristo förblir antalet båtar samma, men kvalitén förbättras.
För att förbereda sig på större olyckor är fartygens kapacitet för massevakueringar väldigt stor.

− Som kapacitet för enbart inomhusutrymmen på Turva har angetts 400 personer. Detta har testats med beväringar vid Obbnäs, och även de nya fartygen har samma möjligheter, berättar Aheristo.

3. Gränsövervakning

Enligt sitt namn är Gränsbevakningsväsendets huvuduppgift övervakning av Finlands gränser. Olika radarsystem har nyckelroll i omgivningens observation, och de nya fartygen utvecklas möjligtvis mest inom denna sektorn.

− Jämfört med de fartygen som faller ur bruk tar vi ett stort steg framåt enbart i förmågan att upptäcka till och med ett litet mål på långt håll.

− Innan Turva baserade sig radarövervakningsförmågan till största del på sjöfartsradar. Turva var vårt första fartyg med en övervakningsradar som övervakar både luft och havsyta, som också kommer till de nya fartygen. Därtill kommer värmekameror samt sensorer som underlättar observation av närområden installeras på fartygen.

4. Övervakning och tryggande av Finlands territoriella integritet

Gränsbevakning kan i värsta fall förvandlas till en farlig situation, där man måste använda kraftåtgärder. Även om sådana situationer är sällsynta, bör man förbereda sig för dem. Gränsbevakningsväsendet samarbetar tätt med Försvarsmakten, och två nya och stora fartyg vore säkert lockande även med tanke på försvarsuppgifter.

− Man bör dock komma ihåg, att det inte är frågan om militärfartyg utan gränsbevakningsfartyg, påminner Aheristo.

− För fartygsprojektets del har vi haft en väldigt bra och produktiv dialog med Försvarsmakten om utsjöbevakningsfartygens roll inom försvaret. Därigenom har vi fått den uppgift som vi ska förbereda oss för från deras del. Fartygen ska ha viss förmåga för militär- och försvarsuppdrag, eftersom vi hör till försvarsfältet, men lite lättare vapen räcker som beväpning för oss.  Försvarsmakten deltar också i utrustande av fartygen. Till exempel på Turva finns remote weapon station (RWS), som har egna sensorer och vapensystem. Med de nya fartygen är det dock frågan om vapen med rätt liten kaliber: upp till cirka 30 millimeter, men inte desto större.

Utöver beväpning har man satsat på fartygens försvar.

− Turva har ett bra ballistiskt skydd och det kommer att beaktas även vid dessa fartyg. Där tar vi ett stort framsteg jämfört med de äldre fartygen, berättar Aheristo.

Fartygen med i att förbättra säkerheten i vardagen

Totalt sett är Aheristo väldigt nöjd med de nya fartygen.

− Fartygen är kostnadseffektiva med tanke på hur mycket de är kapabla till. I princip erbjuder vi förmåga även för andra myndigheter till sjöss, till exempel för polisen eller för räddningsverket. Således betjänar fartygen ett till och med mer omfattande säkerhetfält. Fartygen kommer att betjäna säkerheten i medborgarnas vardag på många sätt, sammanfattar han.

Mer information:

Anskaffning av bevakningsfartyg | Gränsbevakningsväsendet (raja.fi)
Gränsbevakningsväsendet planerar att ersätta två föråldrade bevakningsfartyg och ett bevakningsfartyg som redan tagits ur bruk med två moderna kombinationsfartyg under åren 2025–2026.