På land Kommenderingen i Kroatien gav perspektiv på gränsbevakarens arbete

Huovinen hade funderat på att ansöka om kommendering redan i några år, men våren 2020 var livssituationen sådan att det blev möjligt att åka iväg. I slutet av hösten erbjöds hon en kommendering.

-    Jag var lite betänksam att vara borta i två månader, men jag har alltid varit intresserad av att arbeta utomlands. Det har varit en liten dröm, berättar Huovinen.

Själva ansökan var enkel och tydlig. Utlysningen anmäldes i Gränsbevakningsväsendets intranät. Det var viktigt att motivera varför man vill åka. Huovinen tror att kunskaper i engelska och erfarenhet hjälper i ansökningen:

-    När man redan arbetat i några år finns det redan något i den egna tjänsten som man kan dela med sig när man börjar arbeta på en annan stationen. En helt ny arbetstagare hade inte nödvändigtvis haft så mycket att ge och kompetens för kommenderingen.

Till Frontex-kommenderingar söker man med en egen "arbetsprofil" till exempel som dokumentutredare, granskare av första linjen eller hundförare. Anställda vid landgränsen går till uppgifter vid landgränsen och arbetstagare vid sjösidan till uppgifter vid sjösidan. Den sökande kan inte välja fritt. Frontex erbjuder en plats för den sökande och den sökande avgör om han eller hon är intresserad av kommenderingen i fråga. Huovinen hade inte på förhand funderat på vart hon ville åka eller vilket land som skulle ha varit särskilt intresserat.

-    Helt enkelt gick jag med tanken att om jag får ett erbjudande så åker jag för att pröva och söka efter erfarenhet. Jag hade inte besökt Kroatien tidigare, men landet överraskade mig verkligen positivt. Landets östra del är verkligen av Balkantyp jämfört med den europeiska kusten. Det är som om det finns två länder inom en.

Huovinens kommenderingsplats Bajakovo ligger vid Kroatiens östgräns i sydost bland små byar och åkrar. Förbindelserna är dock goda genom hela landet, från Zagreb till Bajakovo kör man bara tre timmar längs motorvägen. 

Variation i det grundläggande arbetet

I Bajakovo arbetade Huovinen med första linjens profil. I praktiken inspekterade hon dokument och fordon samt den tunga trafiken till exempel för att avslöja olaglig inresa. Hon kunde inte utföra några egentliga gränskontroller, eftersom de rättigheter som krävs och de språkkunskaper som behövdes saknades.

Gränsövergångskulturen i Bajakovo är annorlunda än i Finland. Gränsen får också överskridas till fots i Bajakovo och transittrafiken är livlig och trycket på olagliga gränsöverskridningar är stort. Människor kan hittas gömda i lastbilar och personbilar.  Trafikmängden i Bajakovo är över 200 000 gränsöverskridningar per månad och före coronapandemin åtta miljoner gränsöverskridare per år. Den tunga trafiken är mycket riklig, cirka 500 långtradare per dygn. Gränsbevakarna har händerna fulla då varje lastbil kontrolleras för hand. Som hjälp används hjärtklappningskanner och hundar. 

Dokumentutredningen i Bajakovo är inte på exakt samma nivå som i Finland. I Finland omfattar redan grundkursen för gränsbevakare en ganska omfattande utbildning i dokumentutredning, men i Kroatien är utbildningen inte på samma nivå, så Frontex resurser är ett viktigt tillägg. 

Som hjälp för lokalbefolkningen i en annan arbetskultur

Arbetslivet i Kroatien skiljer sig mycket från arbetslivet i Finland, och ibland hade Huovinen svårt att se hur saker och ting sköttes där. Hon ville respektera lokalbefolkningen, så hon var tvungen att titta noga på situationen och sedan fråga varför något sköts på detta sätt. Orsaken till att ärenden sköttes på olika sätt var delvis resursbrist. 

-    Själv ser man att en del saker kan göras annorlunda och lättare, man ser utvecklingsobjekt. Man måste dock anpassa sig till situationen och förstå den lokala arbetskulturen för att kunna arbeta, förklarar Huovinen.

En del av de lokala var intresserade av Huovinens arbetssätt, och de fick nya idéer till sina egna arbetssätt. 

-    Den lokala personalen är mycket motiverad och de vill lära sig nya arbetssätt, beskriver Huovinen.

I Bajakovo fick Huovinen uppleva och se saker som man inte stöter på i Vaalimaa. Resan öppnade ögonen och det som man ser och hör i nyheterna blev mer konkret. Frågor med anknytning till olagliga gränsöverskridningar var yrkesmässigt de bästa erfarenheterna. 

- Nu förstår jag saker på ett bredare plan och vet hur saker och ting verkligen är till exempel här vid gränsen mellan Kroatien och Serbien. Min professionella världsbild utvidgades väldigt mycket, berättar Huovinen.

I Bajakovo såg Huovinen också olika dokument än i Vaalimaa. Dessutom mötte jag förfalskade dokument. 

-    Jag lärde mig också hur man granskar långtradare ordentligt för hand. Vi i Finland har inte nödvändigtvis samma behov av att inspektera varje långtradare, eftersom trycket på olaglig inresa inte är lika högt, säger Huovinen.

Det vildaste enligt Huovinen var att allt detta är vardag för lokalbefolkningen. 

-    Resan fick mig att inse hur tryggt vi har det i Finland, Gränsbevakningsväsendet står på mycket stadiga ben, funderar Huovinen. 

Rekommendationer för kommenderingar

-    Jag skulle definitivt rekommendera kommenderingar om man alls brinner för att se något annat än den egna normala arbetsvardagen, uppmuntrar Huovinen.

Resan gav Huovinen många perspektiv, motiverade henne och hon började brinna för att uppleva mer. Huovinen rekommenderar kommenderingar till personer som gillar att resa, klarar sig utomlands och är sociala:

-    Man får ut mycket mer när man själv är aktiv och kommunicerar med lokalbefolkningen. 

Det viktigaste är dock enligt Huovinen att man är intresserad och motiverad av sitt arbete och vill utveckla sig själv. Kunskaper i engelska krävs och en viss slags vidsynthet hjälper också. 

-    Det lönar sig definitivt att söka sig till kategori 3, kommenderingen var en riktigt bra upplevelse! Jag är glad över att jag blev erbjuden en sådan möjlighet, tackar Huovinen.
 

Text: Veera Savelius

Artikeln har ursprungligen publicerats i tidningen Rajamme Vartijat.