Hoppa till innehåll

Till havs Karriärberättelse: Arbetet som andra styrman på ett bevakningsfartyg

Att få arbeta till sjöss var löjtnant Lehtinens främsta orsak att söka arbete ombord på ett bevakningsfartyg. På ett stort fartyg kan man göra många slags sysslor och arbetsgemenskapen är unik. Å andra sidan, när man efter arbetsskiftet stänger dörren efter sig, lämnar man också jobbet bakom sig.
23.3.2022 12.26
Sjövaktare är inne i en båt och tittar ut genom fönstret med en kikare i händerna.

Hej på er alla. Jag är löjtnant Lehtinen och jobbar tredje året på Västra Finlands sjöbevakningssektion. De första två åren jobbade jag som vaktofficer på en sjöbevakningsstation och nu jobbar jag som andra styrman på bevakningsfartyget Tursas. Just nu är jag vaktbefälspraktikant, det vill säga jag övar att hantera fartyget för att som vaktbefäl kunna hålla sjövakt. 

Lejonparten av arbetstiden får man vara till sjöss

När jag blev förflyttad från sjöbevakningsstationen till bevakningsfartyget förändrades mina arbetsuppgifter från arbetstidsplanering och båtpatrullering till vakthållning och uppgifter som är specifika för denna fartygsklass.  Fortfarande kan jag till största delen av arbetstiden vara ute till sjöss, vilket var den främsta orsaken till att jag sökte arbete ombord.  Sjöfarten i och sig förändrades förstås inte, utan vi följer samma bestämmelser för sjötrafiken oberoende av farkostens storlek, men den ökade storleken och massan på farkosten som skulle manövreras medförde nya dimensioner.  Från bevakningsfartygets brygga ser man betydligt längre än bakom pulpeten till en snabb båt. 

På bevakningsfartyget har man inte bara en uppgift

Varje gång fartyget rör sig deltar jag i praktiken på något sätt i att flytta det. Jag kan till exempel ha en navigatörsuppgift, där jag ansvarar för att navigera fartyget till sjöss. Som radarmätare hjälper jag navigatören genom att använda radarn för att mäta avstånd till passerande fartyg och genom att kontrollera ”målsituationen”, m.a.o. andra fartygs rörelsefaktorer i förhållande till oss.  Eller så jobbar jag som rorsman och använder fartygets styranordningar och autopilot enligt navigatörens order.

Min tidigare utbildning är vaktmaskinmästare och även dessa kunskaper har jag kunnat utnyttja och fräscha upp på statsfartygen. De kunskaper och färdigheter som förvärvats i det civila är till nytta för både fartyget och personen själv.  

Valkoinen vartiolaiva saaristoisella merellä.

Bevakningsfartyget Tursas. Bild: Janne Heino

Fartyget är en unik arbetsmiljö

Livet på handelsfartyg och bevakningsfartyg skiljer sig inte i hög grad från varandra, men de uppgifter som utförs separat på bevakningsfartygen bryter rutiner gott och väl. De begränsade utrymmena i fartyget skapar en unik arbetsmiljö när man inte efter dagens arbete åker hem till familjen, utan fartyget antingen ligger för ankar eller övervakningen fortsätter hela natten med den egna besättningen.     

I genomsnitt är man ute till havs ungefär tio dagar i sänder och därefter har man lika mycket ledighet. Personligen tycker jag om detta eftersom sedan jag stängt dörren till fartyget efter mig lämnar jag jobbet bakom mig helt konkret i en annan stad och kan njuta av fritiden fullständigt.

För alla som gillar att vara till sjöss och ha ett mångsidigt arbete kan jag rekommendera att söka sig till Gränsbevakningsväsendets maritima uppgifter. 

Itn Lehtinen