Hoppa till innehåll

På land Hur fastställs riksgränserna?

På kartan är riksgränserna sällan raka utan de består av krökar och utbuktningar. Det beror dock inte på terrängen, utan var gränsen ska gå bestäms i avtal. Avtalsparterna förbinder sig också att hålla gränsområdet i gott skick och tydligt markerat.
29.8.2022 12.20
En karta

Längden på riksgränsen mellan Finland och Ryssland är 1 344 km. 1 080 km av gränsen är landgräns, 84 km består av å- och bäckavsnitt och 126 km är sjögräns. 54 km av gränsen löper i Finska vikens havsområde.

Hur kommer det sig att gränsen har fastställts precis så här? 

Beträffande gränsöversyn som gäller riksgränsen mellan två suveräna stater kan två typer av gränsöversyn med olika utgångspunkt avskiljas. 

Den första är att första gången fastställa gränsens position i terrängen utifrån en mellanstatlig överenskommelse och på det ställe som fastställts i överenskommelsen. I detta fall har en tidigare gräns inte existerat eller så har gränsens sträckning ändrats, dvs. gränsen realiseras i terrängen. I dessa sammanhang kan man tala om en fastställande gränsöversyn. 

En annan typ av gränsöversyn är att systematiskt iståndsätta en befintlig riksgräns eller en del av den samt att uppdatera dokument och kartor. Gränsens sträckning i terrängen är då densamma som i den ursprungliga överenskommelsen. Denna typ av gränsöversyn kan kallas teknisk riksgränsöversyn. 

Vid riksgränsen mellan Finland och Norge och å andra sidan även mellan Finland och Sverige förrättas gränsöversyn vart 25:e år baserat på överenskommelser. Både Finland och Norge och Finland och Sverige har gällande avtal om skötseln av gränsen som är i kraft under perioden mellan gränsöversynerna. Parterna binder sig att ombesörja skötseln av gränsen och vidta nödvändiga åtgärder för att vidmakthålla gränsutmärkningen i det skick den erhållit vid föregående gränsöversyn.

En karta på bordet.

Uppkomsten av riksgränsen 

Gränsen mellan Finland och Ryssland har fastställts som ett resultat av flera olika gränsbestämningar och gränsöversyner. Den äldsta gränsöversynen är från 1930-talet, ett flertal från 1940-talet och den senaste är förlängningen av sjögränsen 1967. 

Dokumentationen av Finlands riksgräns mot både Norge och Sverige får å sin sida vara högst 25 år gammal med anledning av de regelbundna gränsöversynerna. 

Finland och Ryssland har en överenskommelse om ordningen på ländernas riksgräns och om ordningen för utredning av gränstilldragelser. Båda staternas gränsmyndigheter utför årligen avtalsenliga iståndsättningsarbeten längs gränsen och gör därefter en gemensam inspektion längs gränsen. Syftet med överenskommelsen är att hålla gränsens utmärkning och sträckning i terrängen tydliga.

Således motsvarar den de ovannämnda överenskommelserna som Finland ingått med Sverige och Norge om skötseln av gränsen.

En överenskommelse om gränsordningen kan dock inte ersätta gränsöversyn som förrättas regelbundet. Överenskommelsen har garanterat att gränsens utmärkning och de enskilda märkena årligen hålls i gott skick. Dokumentationen av gränsen kan hållas uppdaterad endast genom regelbundna gränsöversyner. 

Över 400 år gamla gränsmärken i Kajanaland

I Teusina i Ingermanland ingicks 1595 ett fredsavtal som satte stopp för det 25-åriga kriget mellan Sverige och Ryssland. När freden i Teusina slöts fastställdes gränslinjen i norr ända till Ishavet. Gränslinjen är den äldsta delen av Finlands riksgräns i öst. Till minne av gränsöversynen i Kuhmo och Suomussalmi finns det gränsmärken som är mer än 400 år gamla och som fortfarande är officiella gränsstenar. 

Rajakangas

Rajakankaankivi i Kuhmo är gränsmärke nummer 662. Gränsmärket består av två stora stenar och en mindre sten mellan dem. Symboler har huggits in i stenarna, till exempel årtalet 1596 och Sveriges tre kronor samt det ryska korset.

Sarvikivi 

Sarvikivi är en gränssten, gränsmärke nummer 757, på gränsen mellan Finland och Ryssland i Suomussalmi. Sarvikivi ligger på riksgränslinjen, på gränsen mellan Kajanaland och Kuusamo.  Den är den nordligaste av gränsstenarna som hänför sig till freden i Teusina. Från denna sten gick gränsen vidare till Iivaara och därifrån till Ishavet. I stenen är gränsmärkena för freden i Teusina inhuggna: Sveriges tre kronor och det ryska korset. I samband med gränsöversynen i Uleåborgs län och Archangelska guvernementet 1827 höggs bokstäverna U och A in i stenen. I samband med korrigeringen av gränsen mellan Finland och Sovjetunionen 1934 höggs texterna SUOMI och CCCP in i stenen.

Miinoa  

Gränsmärke nummer 681 längs gränsen mellan Finland och Ryssland är stenen i Miinoa i Kuhmo. Den är gränsmärke mellan Finland och Ryssland sedan 1596. Karelianerna gjorde stenen berömd på 1800-talet. Stenen vid Vitahavskarelens riksväg syntes på I.K. Inhas fotografi tillsammans med personer som drog en båt. Stenen och vägen ligger på en smal vattendelare. Över den drog de som kom från Onegasjön sina båtar för att fortsätta färden antingen till Vita havet eller till vattnen som mynnar ut i Bottniska viken.
 

Tre olika gränsstenar.

Miinoa, Sarvikivi och Rajakangas.