I luften Gränsbevakningsväsendets helikopterverksamhet är fortlöpande övning

Därför är helikopterverksamheten fortlöpande övning och beredskap.Helikoptrar, såsom annan flygteknik, har utvecklats enormt under årtiondenas lopp. Med Gränsbevakningsväsendets första sjuktransporthelikoptrar som anskaffades på 1960-talet kunde man inte flyga nattetid eller i dåligt väder. 

I dag finns det exakt sensorteknik, automatiska funktioner och annan teknik i helikoptrarna som gör det mycket lättare att spana efter försvunna personer och patrullera vid gränserna oberoende av yttre omständigheter. Men den största faktorn är fortfarande människan.
”Besättningen är en stor del av kapaciteten”, påminner Roope Kauhanen, chef för luftfartsverksamhet vid Bevakningsflygdivisionen.

”Övningsverksamheten har gått framåt med språng. I dagens läge ligger övningarna nära uppgiftsprofilen: de dagliga övningarna grundar sig på de uppdrag som helikoptrarna har i det verkliga livet”, berättar Kauhanen.
”Flygutrustningen kan vara hurdan som helst, men om teamet inte fungerar är de till ingen nytta.”

Övningsverksamheten består av flera steg. Helikopterpiloterna övar de nödåtgärder i simulatorerna vars mål är att säkerställa att helikoptern tryggt kan återvända till sin bas eller landa någon annanstans utan personskador om något händer. 

”På våren och hösten genomför vi många obligatoriska besättningsövningar av tillfällig natur där man övar på att rädda människor. På våren ligger tyngdpunkten i terrängbränder, patienttransporter och vinschning inom verksamheten till sjöss.”

På hösten övar vi däremot i mörker, så att genomförandet av efterspaningar och sjöräddning också lyckas under det mörka årstiderna när det verkligen gäller.

Övningar genomförs också tillsammans med andra myndigheter. Man förbereder sig till exempel gemensamt på storolyckor. Gränsbevakningsväsendets helikoptrar ska alltid vara beredda på exempelvis en fartygsolycka som kräver evakuering av hundratals personer. Det värsta scenariot i Östersjön är en kollision mellan ett passagerarfartyg och ett handelsfartyg.

”Allt möjligt
kan göras med en helikopter”

Helikopterpiloterna har jour 2–3 dagar åt gången. Skiften varar i 14 timmar, från klockan nio på morgonen till elva på kvällen. Utöver jouren fylls dagarna av övningar, planerade charterflyg och upprätthållande av kontinuerlig flygberedskap.
Enligt Roope Kauhanen, chefen för flygverksamheten, har Gränsbevakningsväsendets helikopterpiloter mångsidiga dagar.

”Flygverksamhet genomförs varje dag. Ibland besöker man verkstadshallen för att stödja tekniken med underhållskontrollflygningar. Dessutom finns det pappersarbete och utvecklingsarbete. Flygmekanikern ansvarar för kontrollerna på den tekniska sidan. Ytbärgare och förstavårdare har också rätt att motionera under arbetstiden, eftersom de måste ha god fysisk kondition.”

Gränsbevakningsväsendet är en internationellt speciell myndighet i och med att polisen och räddningsväsendet inte har ett eget bemannat flygmateriel utan Gränsbevakningsväsendet är flygoperatör för den inre säkerheten i Finland. Just det omfattande myndighetssamarbetet gör verksamheten både kostnadseffektiv och internationellt unik. 

”Det att vi är flygoperatör för både polisen och räddningsväsendet är internationellt avvikande. Man kan säga att vi gör allt som en myndighet kan göra med en helikopter”, beskriver Roope Kauhanen.

Via myndighetsnätverket Virve fungerar myndighetssamarbetet mycket progressivt och återspeglas även i annat än sjöräddningen. Virve är ett kommunikationsnät för myndigheter som är isolerat från andra nätverk.