Hoppa till innehåll

Till havs Från satellitobservation till havsbottnen – internationella oljebekämpnings­övningar är stora helheter

En satellit som kretsar kring jorden upptäcker en oljefläck till havs utanför Raumo. Observationen måste undersökas noggrannare, eftersom ett oljeutsläpp är en risk både för Östersjön och den omgivande miljön. Gränsbevakningsväsendets Dornier-övervakningsflygplan åker ut för att kontrollera observationen som satelliten upptäckt. Bemanningen av övervakningsflyget bekräftar att det verkligen är olja på havsytan. Men varifrån har oljan kommit? Och hur ska man skydda den maritima naturen mot oljeskador?
7.10.2022 13.13
En vit bevakningsfartyg på havet.

Situationen som beskrivits ovan är lyckligtvis endast ett scenario i Hildegård-oljebekämpningsövningen, men samtidigt är scenariot mycket sanningsenligt. Risken för en storolycka är nämligen kontinuerligt närvarande på den livligt trafikerade Östersjön. I tillägg med fartygstrafiken finns det många vrak på Östersjöns botten och de kan också vara en risk om de skulle läcka olja. 

Vi återgår till övningen och dess utgångsläge där olja hotar den sårbara skärgården och situationen kräver snabba reaktioner. På grund av händelseplatsens läge tar Västra Finlands sjöbevakningssektion ledningsansvar i situationen. Ledningscentralen i Åbo börjar koordinera de olika aktörerna och fastställer deras uppgifter. 

Öljyntorjuntapuomia lasketaan rannasta veteen.

Samarbete mellan oljebekämpningsfartygen

Man ber om hjälp också från Sverige eftersom det i en stor maritim miljöolycka alltid behövs internationellt samarbete och åtminstone stöd av de närmaste grannländerna. I tillägg är Marinens fartyg med i bekämpningsåtgärderna.

Gränsbevakningsväsendets bevakningsfartyg har förmågan att snabbt börja med oljebekämpningen. Bevakningsfartygen är försedda med fast oljebekämpningsutrustning som används för att omedelbart sätta i gång med att samla upp oljan.

I denna övning är det bevakningsfartyget Uisko som leder bekämpningsåtgärderna till havs och samtidigt dirigerar de även Svenska Kustbevakningens fartyg samt Marinens oljebekämpningsfartyg Hylje. 

På kommandobryggan av bevakningsfartyget Uisko har fartygets befälhavare planerat en s-formad bekämpningsremsa och berättar för vaktbefälet hur fartyget ska riktas så att uppsamlingen av oljan skulle vara möjligast effektivt. Vändningarna är speciellt utmanade.
 

Bevakningsfartygen med oljebommar på båda sidorna

Två personer på kommandobryggan av bevakningsfartyget.

I tillägg med den moderna teknologin är ett rutfält som man ritat på ett traditionellt sjökort ett viktigt verktyg för ledarskapet: på rutfältet delar Uiskos befälhavare ut områden som de olika fartygen som deltar i bekämpningsoperationen ansvarar för.  

Även om man kan öva på och förutse situationer finns det inte en standardform för styrningen av fartyget i oljebekämpningssituationer. Däcksmannen måste leta och uppskatta en känsla för en passlig storlek av varvet där oljan samlas upp.

Hur ser bekämpningsåtgärderna ut till havs? 

Bevakningsfartygen har oljebommar på båda sidorna som styr oljan som flyter i vattnet närmare mot fartygets sidor. Därifrån kan fartygets oljeborstar separera oljan ur vattnet. I denna övning simuleras oljan inte, men till exempel popcorn används ofta för att simulera olja i liknande övningar. 

När oljan kommer ut i havet bildar den ett bälte på vattenytan. Tjockleken på oljebältet beror på oljemängden och -kvaliteten.  Oftast har 90% av oljan spridits ut på ett område av 10%. 
Bommarna har ankrats till havsbottnen så att de inte rör sig med vinden, strömmen och sjögången. Av dem kan man bygga upp till flera kilometerlånga hinder i havet. 

Man kan också ha två fartyg som drar en oljelänsa och med hjälp av oljelänsan samlas oljan ihop. Mellan oljelänsorna finns en öppning som fungerar lik en tratt och oljan samlas in genom öppningen. Genom öppningen i bottnen mellan oljelänsorna rinner det förtjockade oljebältet in i oljebommarna av det fartyg som följer efter. Oljan samlas sedan upp med de ovannämnda oljeborstarna. I övningen samlar Marinens fartyg Hylje inbillad olja från havet även med en oljeuppsamlingsskopa. Oljan samlas i tankar, som i något skede fylls upp och måste tömmas. I övningen fanns möjligheten att testa hur Svenska Kustbevakningens fartyg kan flytta över oljan till Marinens oljebekämpningsfartyg Hylje. 
 

Två bevakningsfartyg på havet.

En person stannar på båten och pekar till höger. Det finns också en vit fartyg bakom honom.

Men varifrån härrör oljan från? Till oljebekämpningsåtgärderna tillhör även att bestämma positionen av källan för utsläppet och att utforska oljan. I undersökningen har det kommit fram att ett gammalt vrak i havsområdet nu har börjat läcka olja. 

I övningen beger sig en dykargrupp från Gränsbevakningsväsendets kustbevakningsbåt ut till vraket för att undersöka och bestämma positionen av läckan. 

En dykare i vatten.

Utmaningarna och överraskningarna man stöter på under övningen ger betydelsefull information

Då man arbetar vid det öppna havet blir man bekant med vädret och dess obarmhärtighet. Under övningen gav den hårda vinden och de höga vågorna ger en känsla för oljebekämpningens utmaningar: hård sjögång spiller olja över länsorna och begränsandet är inte möjligt. 

Oljebekämpningen är långsamt och särskilt i en verklig situation smutsigt handarbete. En stor grupp sakkunniga från olika sektorer deltar i oljebekämpningen. I övningarna kan man öva att samordna verksamheten. I tillägg är övningarna inlärningssituationer där man t.ex. lär sig att använda ny utrustning och de arbetstagarna som är proffs i ämnet kan dela med sig kunskaper och utbilda dem med mindre erfarenhet.  

De utmaningar och överraskningar man stöter på i övningen är den mest betydelsefulla nyttan. Då lär man sig vad som inte fungerar, vad man fortfarande måste öva på och vad man borde göra på ett annat sätt. Till exempel i denna övning testades containern för första utryckning för första gången. Den innehåller utrustning för oljebekämpning. Det visade sig att containerns placering var dålig med hänsyn till vädret. Nästa gång är vi alltså allt bättre förberedda - även om det gäller en övning eller en verklig situation.