Hoppa till innehåll

På land Då vi utvärderade Bulgariens gränsövervakning

Jag fick vara en del av gruppen av Finlands Schengen-utvärderare år 2022 och denna höst erbjöd sig en möjlighet att delta i Schengen-utvärderingen av övervakningen av Bulgariens yttre gränser 9.11-15.11.2025. Bulgarien och Svarta havets kust är verksamhetsmiljöer som jag själv inte är särskilt bekant med, så för sin del erbjöd utvärderingen en bra möjlighet till att öka förståelsen om de regionala särdragen för de europeiska yttre gränserna.
5.12.2025 16.17
Till vänster flytande servicehallen av Sozopols fartygsbas. Infrastrukturen är till en del i behov av uppdatering.

Över 20 sakkunniga från kommissionen och medlemsstaterna var på plats för att utvärdera gränsövervakningen i Bulgarien. Medlemsstaterna och Europeiska kommissionen svarar tillsammans för utvärderingarna. Därutöver hade vi med oss observatörer från Frontex, eu-LISA och byrån för grundläggande rättigheter FRA. Finland var också välrepresenterad i utvärderingsgruppen: Joonas Miettinen från Kajanalands gränsbevakningssektion och Ville Joskitt, som för tillfället arbetar vid kommissionen, deltog också i utvärderingen.

Bulgarian rajapoliisin merellisen kaluston lippulaiva ”Balchik” kelluu laiturissa. Takana aurinkoinen merimaisema.
Flaggskeppet ”Balchik” i Bulgariska gränspolisens maritima materiel. EU har deltagit i finansieringen av fartyget och deltar även i Frontex-operationer.

Efter allmänna presentationen och utvärderingen av verksamheten på centralnivå, som arrangerades i huvudstaden Sofia, delades utvärderingsgruppen i två delar. Den ena gruppen utvärderade övervakning av landgränserna och gränskontrollerna medan den andra gruppen fokuserade på utvärdering av luftgränserna, alltså flygplatserna, och sjögränserna. Jag hörde till den senare gruppen. Ville och Joonas deltog i gruppen som utvärderade landgränsernas övervakning.

Vi började det praktiska utvärderingsarbetet på Sofia flygplats, varifrån vi fortsatte till Burgas och Varna på Svarta havets kust där vid sidan om flygplatserna, och solsemestermål som är bekanta för finska turister, finns den regionala förvaltningen som fokuserar på sjögränsövervakning samt enheterna och fartygen som utför det praktiska gränsövervakningsarbetet. Efter flygplatsbesöken avslutades utvärderingsveckan på fredag i Sofia, där vi gemensamt började utarbeta på utkastet för utvärderingsrapporten. Arbetet fortsatte ännu på lördag. 

Bulgarien hade svarat för förberedelserna av utvärderingsveckan omsorgsfullt. Utvärderingens praktiska arrangemang fungerade bra och alla utvärderade aktörer var motiverade. Å andra sidan saktades utvärderingsarbetet på grund av tolkningstjänsterna som användes från bulgariska till engelska och att det tydligt i den lokala kulturen hör till att svaren som ges ska vara omfattande och omsorgsfulla. En fråga, som en finländare skulle svara på i en minut, kunde ha ett 10 minuter långt svar. De flesta dagarna var man alltså redan sena efter det första målet på utvärderingsprogrammet och dagarna avslutades ofta mycket sent.

Hur klarar sig Bulgarien då av gränsövervakningen? 

Det framkommer i sinom tid, men enligt mina egna observationer klarar Bulgarien sig i enlighet med den allmäneuropeiska nivån och bra i många punkter. Utvärderingarna avslöjar å andra sidan alltid utvecklingsförslag särskilt på praktisk nivå, exempelvis om gränskontroller.

Bakgrundsinformation om Schengen

Schengenområdet kompletterades till den nuvarande omfattningen på 29 länder i början av året 2025, då Bulgarien och Rumänien uppnådde fullt medlemskap som område med fri rörlighet genom medlemsländernas enhälliga beslut. Rumänien och Bulgarien omfattades då av stadgeenliga Schengen-utvärderingar. Målet med ifrågavarande utvärderingar är ”att säkerställa att medlemsstaterna tillämpar Schengenregelverket effektivt, ändamålsenligt och korrekt och därigenom bidrar till att upprätthålla det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsstaterna och till ett välfungerande område utan inre gränskontroller.” (Schengen-utvärderingsförordningen). 

Med andra ord vill man med utvärderingarna säkerställa att alla länder klarar av till exempel övervakning av yttre gränserna på ett ändamålsenligt sätt. Till exempel olagliga gränsöverskridare och personer som ordnar olagliga inresor strävar efter att utnyttja befintliga svaga punkter, så man strävar efter att minimera deras tillvaro. Schengen-utvärderingarna är ett verktyg för detta.

Därtill genomför Frontex sårbarhetsbedömningar som för sin del kompletterar utvärderingssystemet. Vid sidan av gränsövervakningen omfattar Schengen-utvärderingarna också evalueringen av polissamarbetet, visumpolitiken, datasystemen, återlämningsverksamheten och dataskyddet.
 

Text:
Valtteri Viitala
Specialsakkunnig
Finlands ständiga representation i Europeiska unionen

Skribenten är på tjänstledighet från Gränsbevakningsväsendet tills augusti 2026.