Till havs Bevakningsfartyget Turva är ett fartyg med unik prestanda

Bevakningsfartyget Turva är en imponerande syn när det klyver vågorna på Östersjön. Det nästan hundra meter långa och 17 meter breda fartyget har en helikopterplatta, oljebekämpningsutrustning och dykarutrustning av olika slag.

Turva kan också utföra en imponerande mängd uppgifter. 

− Gränsbevakning, sjöräddning, undervattensverksamhet, olje- och kemikaliebekämpning, nödbogsering, bas för att leda och påverka specialsituationer på havet, havsforskning och luftfartsverksamhet,  listar Turvas befälhavare, kommendörkapten Sami Romanov.

Turva har en exceptionell prestanda även vid internationell jämförelse. 

− I andra stater ser man fartyg som är tillverkade för en uppgift, till exempel gränsbevakning, sjöräddning eller bekämpning av miljöskador. Turva kan utföra alla dessa uppgifter, berättar Romanov.

Turva är byggt att klara av alla förhållanden på Östersjön både när det är öppet vatten och på vintern. Fartyget är tillgängligt i hela Östersjöområdet inom två dagar.

Turva är också ett mästerprov på fartygsbyggandet i Finland. Det är byggt på STX Finlands varv i Raumo och var klart 2014. Projektet grundade sig på strategin för den marina verksamheten från 2007. Målet var att bygga ett fartyg som skulle vara en kombination av funktionssäkerhet, innovation, automatik och modern teknologi. 

"Finlands Justice League"

Redaktören Arman Alizad kallade Turvas personal "Finlands Justice League" i sitt tv-program. Benämningen är inte helt ogrundad, eftersom Turva trots sitt namn inte bara är ett bevakningsfartyg. Fartyget stöder många olika myndigheter från polisen till akutvården, miljöskyddsorganisationer och försvarsmakten. Uppdragen som utförs tillsammans med polisen är ofta som i en tv-serie.

− Tillsammans med polisens beredskapsenhet har vi övat specialsituationer till havs, till exempel en situation där ett fartyg har kapats. Våra dykare ger polisen handräckning genom att utföra brottsplatsundersökning, berättar Sami Romanov.

Gränsbevakningsväsendet är den enda dykande myndigheten som gör förundersökning. Turvas dykare har specialiserat sig på krävande dykningar. Nu finns det också planer på att skaffa en dykarklocka till Turva. En dykarklocka är en slags hiss som kan användas för att sänka ner dykare till exempel i ett fartyg som sjunkit och på så sätt rädda människor som befinner sig i en luftficka.

− På bottnen av Östersjön finns också riskvrak som våra dykare kan tömma på olja.

Där finns till och med snart sönderrostade vrak från andra världskriget. Bevakningsfartyget Turvas dykare kan undersöka vraken och säkerställa att de inte orsakar olje- eller kemikalieutsläpp.

Över hundra år gamla vrak intresserar också historieforskarna. Turva samarbetar bland annat med Sjöhistoriska museet. De som undersöker vraken tar reda på om gamla vrak har besökts. 
Sedan 2019 är Gränsbevakningsväsendet ansvarig myndighet för bekämpning av miljöskador.  Även i detta arbete spelar Turva en viktig roll. Oljebekämpningen planeras och genomförs i samarbete med Finlands miljöcentral och andra sakkunniga. Till uppgifterna under övningarna hör bl.a. att lägga ut oljelänsar, dra oljelänsar och testa sommaruppsamlingssystemet.
Turva är också ett Chemrec-klassat fartyg, vilket gör att det kan användas även vid kemikalieolyckor. Det kan skapas övertryck och skyddsdimma i fartyget, så att de som bekämpar olyckan kan arbeta säkert även om det finns farliga kemikalier i omgivningen. 

Risken för flertypsolyckor är stor på Östersjön

Tack vare sin storlek är Turva mycket tillförlitligt i Östersjöförhållandena. Olyckor inträffar i allmänhet vid dåligt väder och stormarna på Östersjön kan vara mycket hårda. Ett typiskt sjöräddningsuppdrag är ett biståndsuppdrag. Enligt Turvas befälhavare Sami Romanov saknar medborgarna ofta sjökunskap. Bränslet tar till exempel slut i en segelbåt och båten är i "sjönöd".

− Prestationerna delas grovt in i händelser i fartygsklass och båtklass. Till all lycka är olyckor i fartygsklassen sällsynta, men vi övar också regelbundet sådana situationer, berättar Sami Romanov.

Under sommarsäsongen spelar frivilliga sjöräddare en stor roll i sjöräddningsuppdrag i båtklassen. Sjöräddningssällskapet upprätthåller beredskapen och utbildar frivilliga.

Turva har också egna båtar som i hög grad utför samma uppgifter som sjöbevakningsstationerna under den tid det är öppet vatten. Till dessa uppgifter hör övervakning av sjötrafiken, bistånd, sjöräddning, ansvar för enheten för första respons och ansvar för allmän ordning och säkerhet. 

Turva är också i kontinuerlig beredskap för bekämpning av storolyckor samt sjöräddning och evakuering i anslutning till dessa. Fartyget har personal med utbildning i första hjälpen samt nödvändig utrustning till exempel för mindre operationer.

Worst case-scenariot är enligt Sami Romanov en flertypsolycka, till exempel en kollision mellan ett passagerarfartyg och ett tankfartyg. Då räddas i första hand människorna och i andra hand miljön. Gränsbevakningsväsendet är den ledande sjöräddningsmyndigheten och måste kunna leda sjöräddningen och bekämpningsarbetet tillsammans med många aktörer. 

− Den korsande trafiken utanför Helsingfors och på Ålands hav är problemställen med tanke på trafiken. Olyckorna beror ofta på mänskliga misstag och tekniska fel som dock inte är bundna till platsen, förklarar Sami Romanov. 

Nya bevakningsfartyg av samma storleksklass

År 2025 tas två nya bevakningsfartyg i bruk. De kallas skämtsamt för "Turva 2.0": de kommer att vara av samma storlek som Turva, men vid planeringen beaktas både för- och nackdelarna hos Turva. Dessa fartyg ersätter bevakningsfartygen i Tursas-klassen som har nått slutet av sin livscykel.

− Även om man grundligt reparerar ett nästan 40 år gammalt fartyg får man inte ett fartyg i klassen 2025, säger Sami Romanov.

Moderna bevakningsfartyg har sensorer som når bakom horisonten och de kan förmedla en lägesbild till ledningscentralerna som stöd för beslutsfattandet.

De gamla fartygen överges ändå inte.

− Fartygen i Tursas-klassen har varit trogna tjänare och jag hoppas att en sjöfartsläroanstalt skulle ta emot dem på samma sätt som Merikarhu togs emot i Kotka.

Såväl Turva som de nya bevakningsfartygen är trots sin storlek överraskande miljövänliga. Den hållbara utvecklingen har beaktats redan i planeringsskedet. Bränsleflexibiliteten gör att biogas kan användas. Dessutom har skrovet formats på ett hållbart sätt och för att värma upp däckutrymmena används bland annat spillvärme.

En krävande och mångsidig arbetsplats

Det mångsidiga bevakningsfartyget Turva är ett unikt fartyg som också ställer stora krav på personalen. Ett särdrag är att personalen är liten:  i ett skifte arbetar endast 14–20 personer åt gången.

Arbetet på Turva kräver kontinuerlig utbildning. 

− Den egna motivationen för en fartygskarriär och att kunna tillägna sig all information är det viktigaste.  Man måste kunna tillägna sig nytt år efter år och utifrån det utveckla sitt eget handlande, berättar Sami Romanov.

Enligt Romanov ger kadettskolan vid Sjökrigsskolan goda grunder, men inlärning i arbetet kräver daglig motivation och kunskapstörst. Romanov har själv också utbildat sig till sjökapten. Han anser att studierna i civil sjöfart utvidgar kunskaperna och ger ett större perspektiv på arbetsfältet.

Romanov började tjänstgöra på Turva efter att först varit områdesofficer vid Skärgårdshavets sjöbevakningssektion i Ålands sjöbevakningsområde och därefter styrman, överstyrman och befälhavare på fartyg i Tursas- och Telkkä-klasserna vid Skärgårdshavets och Västra Finlands sjöbevakningssektioner. Efter det blev han brottsbekämpningsofficer vid Västra Finlands sjöbevakningssektion och därefter överstyrman på Turva. Sami Romanov inhämtade internationell erfarenhet som befälhavare på fartyget Merikarhu i en multinationell Frontexinsats tills han blev befälhavare på Turva.