På land "Det är inte bara en typ av människa som klarar av det här yrket"

Den tjugoåriga gränsbevakningsstuderande Suvi Kukkanen har alltid varit intresserad av säkerhetsbranschen. Kukkanen växte upp i Kotka, intill den gamla sjöbevakningsstationen och sjöbevakaryrket har hon tänkt på allt sedan hon var barn.

– Jag har sedan barnsben tänkt att det skulle vara ett häftigt jobb, minns Kukkanen.

Gräns- och sjöbevakningsskolan var dock inget självklart val. Under gymnasietiden hamnade barndomens drömyrke i bakgrunden och efter gymnasiet funderade hon till exempel på att utbilda sig till akutvårdare eller polis.

När Kukkanen efter gymnasiet gjorde värnplikt började hon igen fundera på en karriär vid Gränsbevakningsväsendet.

– Under värnpliktstiden började jag fundera på vilken nytta jag kunde ha av värnplikten i framtiden, berättar Kukkanen.

Gräns- och sjöbevakningsskolan visade sig vara en mycket konkurrenskraftig studieplats, eftersom en arbetsplats vid Gränsbevakningsväsendet är säker efter att man klarat av skolan. Kukkanen sökte också till polisskolan, men hon är nöjd med att hon beslutade sig för Gräns- och sjöbevakningsskolan. De ettåriga utbildningen för gräns- och sjöbevakare är relativt kort, men förbereder direkt för arbetet.

Våren 2020 sökte Kukkanen slutligen till Gräns- och sjöbevakningsskolan. Den flerdelade ansökningsprocessen innehöll bland annat simtest, cooper-test, intervju och psykologiska test. Även skolvitsorden har betydelse och Kukkanen blev glad över att ett bra avgångsbetyg från gymnasiet var till nytta. Även framgång i armén påverkar antagningen till Gräns- och sjöbevakningsskolan. Ansökningsprocessen till gräns- eller sjöbevakare kan låta relativt lång och mångfasig. Ändå säger Kukkanen att ansökningsprocessen var mycket smidig och välfungerande. Under ansökningsprocessen var tröskeln till att få hjälp enligt Kukkanen låg, om något var oklart.

Studerandeantagningen skulle ske snabbare än normalt, men på grund av coronan var man tvungen att flytta en del av testerna från maj till september. Detta stressade dock inte Kukkanen, eftersom hon visste att den nya kursen alltid börjar först i januari. Kukkanen säger att trots att ansökningsprocessen försenades, hade de som antagits till skolan god tid efter antagningsbeslutet att arrangera det privata livet innan kursen inleddes.

Mångsidigheten i gränsbevakarens studier har överraskat  

Suvi Kukkanen har ett halvt år bakom sig Gräns- och sjöbevakningsskolan, dvs. skolgången är halvvägs. Den första hälften av examen har enligt Kukkanen varit relativt teoretisk och jämförbar med att gå i skolan. Så småningom har studierna också inneburit mera praktiskt arbete och att röra sig i naturen.

I den intensiva ettåriga utbildningen varar studiedagarna normalt från åtta till fyra, och omfattningen och mångsidigheten av de ämnen som behandlas har överraskat Kukkanen. Utöver språken och studierna inom det egna området, såsom gränsbevakning och gränskontroll, har utbildningen till exempel innehållit juridikstudier, som enligt Kukkanen också har bjudit på utmaningar. Bland de teoretiska studierna tyckte Kukkanen att studierna i brottsbekämpning var särskilt intressanta.

En ny och överraskande utmaning var också övningskörningarna där man kör fort och i utmanande situationer.

– För mig var övningskörningarna kanske svårare än för andra, funderar Kukkanen.

Även om övningarna till en början kändes utmanande anser Kukkanen ändå att de har gett henne självförtroende och tillit till sina körfärdigheter och att hon lärt sig mycket nytt.

Kukkanen väntar redan ivrigt på den andra halvan av studierna, som innehåller mer praktiska övningar än den första. I synnerhet väntar hon på den tre veckor långa arbetspraktiken i slutet av studierna.

– Man får verkligen se sjöbevakarens arbete på fältet.

En dröm om en karriär på Åland

Efter examen som sjöbevakare kommer Kukkanen att börja arbeta på Västra Finlands sjöbevakningssektion. Den unga gränsbevakningsstuderandes intresse för att arbeta ute till havs är starkt och Kukkanen hoppas att hon arbetar som sjöbevakare ännu om tio år. Ambitionen är alltså att arbeta länge vid Gränsbevakningsväsendet. Kukkanen uppskattar Gränsbevakningsväsendets tillförlitlighet som arbetsgivare.

– Det finns arbete, eftersom man tar in så många personer på kursen som det finns jobb för.

Kukkanen, som kommer från södra Finland, hoppas få arbete i södra Finland i framtiden – en hemlig dröm på längre sikt skulle vara att arbeta på Åland. Ålands vackra miljö och det svenska språket intresserar Kukkanen även om hon inte är svenskspråkig.

– Jag gillar att tala svenska. Där skulle man åtminstone lära sig språket!

Först vid Gräns- och sjöbevakningsskolan fick Kukkanen en klar bild av vad Gränsbevakningsväsendets verksamhet går ut på, eftersom hon i det civila inte ofta har råkat på Gränsbevakningsväsendet. På kursen insåg Kukkanen att Gränsbevakningsväsendet erbjuder verkligt mångsidiga arbetsuppgifter. Även gruppen av gräns- och sjöbevakare är mångsidig. Enligt Kukkanen finns det ett stort antal människor i olika åldrar med olika bakgrund på kursen.

– Det är inte bara en typ av människa som klarar av det här yrket. Utifrån det lönar det sig inte att tänka att man inte skulle klara sig, säger Kukkanen till dem som överväger en karriär som gräns- eller sjöbevakare.