På land Att bli officer vid Gränsbevakningsväsendet – Officersutbildningen ur en kadetts perspektiv

Kadett Niko Korhonen är tredje årets studerande i militärvetenskaper på gränsbevakningslinjen vid Försvarshögskolan. Han torde snart utexamineras som kandidat i militärvetenskaper, så han börjar ha gott om erfarenhet av examens karaktär och krav. Till skillnad från vissa andra hade Korhonen redan före han sökte till utbildningen betydande erfarenhet från Försvarsmakten. 

– Jag har tjänstgjort vid Försvarsmakten sedan 2017. Först tjänstgjorde jag i krishanteringsuppdrag i Libanon, sedan började jag en tjänst som underofficer i Obbnäs. Medan jag arbetade där funderade jag på karriärutsikter och karriärmöjligheter – skulle jag bli kvar som underofficer i Obbnäs eller gå vidare i officerskarriären? Den karriärvägen är ju lite annorlunda, säger Korhonen.

Som för alla kadetter började också hans studier med ansökningsskedet.

– Med tanke på min egen karriärutveckling kände jag att jag ville söka till Kadettskolan och påbörja en karriär som officer. Den processen var inte desto märkvärdigare, det var bara att besluta sig för att söka till utbildningen, berättar han.

Om sökanden uppfyller de grundläggande kriterierna ska han eller hon utföra ett lämplighetstest och ett materialbaserat prov som man inte kan öva på i förväg. Dessutom ska den sökande genomgå ett konditionstest där ett muskelstyrketest och ett coopertest ingår. Särskilt coopertestet gallrar bort ett stort antal sökande varje år och därför borde man enligt Korhonen börja träna på det i god tid före dagen med stort D.

– Mycket ofta har jag märkt att coopertestet är den avgörande faktorn både när det gäller sökande till tjänstgöring som avtalsbunden soldat och till kadettskolan, säger Korhonen.
– Det är en bra gräns, för om du inte klarar av att börja träna för den gräns som krävs i coopertestet, kan det i själva verket också säga något om din motivationsnivå, menar han.

Vem borde söka till officersutbildningen?

Enligt Korhonen är inställningen en av de viktigaste faktorerna när man söker till officersutbildningen. Om man uppfyller de fysiska kraven och har en bra inställning är man redan på god väg i ansökningsprocessen. Enligt Korhonen räcker det inte med enbart försvarsanda i studierna vid kadettskolan eller i arbetslivet överlag, utan dessutom krävs initiativrikedom, samarbetsförmåga och kommunikationsfärdigheter. Också till exempel sportighet spelar en betydande roll.

Men man bör nog ändå inte dra allt för stora slutsatser om den egna karaktären. Om intresset finns lönar det sig att söka, även om det inte är säkert att man får en plats. Förstås kan också enbart ett intresse för försvarsfrågor utan desto större planer räcka som drivkraft för att söka till officersutbildningen.

Korhonen berömmer särskilt utbildningen vid gränsbevakningslinjen och säger att den är mångsidig och givande.

– Gränsbevakningsstudierna har varit mångsidiga särskilt i det avseendet att exempelvis operativ verksamhet kommer som ett nytt tema när man börja studera här. Studierna har fört med sig mycket nytt och jag har börjat lära mig vilken typ av organisation Gränsbevakningsväsendet är, både som aktör och som arbetsgivare. De dagliga studierna av operativa uppgifter har varit innehållsrika, vilket har varit intressant och öppnat upp för många nya synsätt.

Mångsidiga arbetsmöjligheter

Som med all utbildning är målet med de militärvetenskapliga studierna att få sysselsättning i en tjänst som är attraktiv och inspirerande för den studerande. Karriärvägen efter Försvarsmaktens studielinje är ganska klar och entydig, medan Gränsbevakningsväsendet erbjuder mer mångsidighet och valfrihet när det gäller det framtida arbetet. Efter examen kommer Korhonen att arbeta som gränsofficer vid en bevakningsstation, och det råder åtminstone ingen brist på motivation.

– Jag ser fram emot att få utmana mig själv och lära mig de saker som man har berättat om här på skolan. Det är just att få lära sig en ny verksamhetsmiljö och nya arbetsuppgifter samt att behärska dessa saker i arbetslivet som motiverar mig i hög grad. Jag ser fram emot att få utmana mig själv inför det nya. Själv tänker jag att man börjar lära sig först när man själv får börja arbeta och kommer in i arbetsvardagen och rutinerna.

Text: Otto Haikola
Bild: Kristian Karppinen
Kommunikationsbeväringarna, GBVS