I luften ”Här är ingen en liten kugge”

Flygplanens hembas finns i Åbo. Där har såväl flygplan som piloter, ytbärgare, flygmekaniker och operatörer oftast jour i väntan på uppdrag. Bevakningsflygdivisionens bas i Helsingfors-Vanda är däremot den plats, där flygplanen och helikoptrarna vanligtvis underhålls. Bevakningsflygdivisionen är också major Kenneth Rosenqvists arbetsplats. 

Rosenqvist övergick från Flygvapnet till Gränsbevakningsväsendet 2009. Den vanligaste karriärvägen till Gränsbevakningsväsendets pilot sker via flygreservofficerskursen och kadettkursen så att slutet av utbildningen ges av Gränsbevakningsväsendet. Rosenqvist hamnade dock vid Gränsbevakningsväsendet och Bevakningsflygdivisionen senare i sin karriär. 

Enligt Rosenqvist är pilotens arbete vid Gränsbevakningsväsendet särskilt mångsidigt uttryckligen på grund av den mindre storleken av verkets Försvarsmakt. 

− Här är ingen en liten kugge, utan här kan man påverka sitt eget arbete mycket om man vill.

Rosenqvist ansvarar som biträdande projektchef för MVX-projektet, i vilket man strävar efter att ersätta de nuvarande flygplanen, men han flyger fortfarande. 

− Det som gör arbetet som pilot vid Gränsbevakningsväsendet fint är att flygandet fortsätter under hela karriären. Jag själv arbetar med stabsuppgifter, men jag flyger fortfarande varje vecka.

− Det bästa i arbetet är dess mångsidighet och variation. Under hela min karriär har jag fått göra olika uppgifter, och nu deltar jag i utvecklingen av den nya prestationsförmågan i MVX-projektet.

Arbetet är också internationellt. Det omfattar simulatorutbildningar i olika länder och internationella operationer. Miljöövervakningen sker i nära samarbete med särskilt Sverige och Estland, och dessutom deltar man i Frontex operationer. Finland har deltagit i 19 Frontex-operationer, Rosenqvist själv i 14.  Finland utmärker sig i operationerna särskilt inom miljöövervakningen. Redan vid anskaffningen av Dornier DO-228-flygplan 1995 var det klart att miljöövervakningen från luften kommer att vara ett betydande uppdrag för Gränsbevakningsväsendets flygplan. Nu är flygplanen föråldrade.

− Både själva luftfartyget och sensorerna är över tio år gamla. Dornier-planen motsvarar inte längre dagens krav, konstaterar Rosenqvist. 

En viktig del av Bevakningsflygdivisionens arbete är att förbereda sig på stora miljöolyckor. I sin nuvarande form upptäcker flygplanen inte nödvändigtvis alla oljeutsläpp. Dessutom är krypterad överföring av information i realtid inte möjligt från Dornier-planen.

− Förnyandet av flygplanen är en slags försäkring för Östersjön. Att reparera skadorna av en storolycka skulle säkert bli mycket dyrare än att förebygga olyckan, funderar Rosenqvist.

Naturligtvis övervakar flygplanen också östgränsen. I dag har dock helikoptrarna en allt större roll, eftersom också de har de nödvändiga sensorerna. Tidigare var helikoptrarnas roll den att de flög långsamt och lågt och gjorde visuella observationer, och flygplanen använde sensorer och infrarödkameror. Nu finns det modern teknik också i helikoptrarna. 

Pilotarbetet är glamoröst och är säkert en barndomsdröm för många.

Gränsbevakningsväsendets pilot, major Kenneth Rosenqvist, hade dock inte övervägt yrket på allvar före sin värnplikt. Då blev han ivrig att ansöka till Flygvapnet.

− Jag skulle ha kunnat ansöka till Gränsbevakningsväsendet redan tidigare om jag hade varit medveten om denna flygverksamhet. Under min tid i armén fanns det inga sociala medier, så informationssökning var svårare. Jag hoppas att beväringar som är intresserade av att flyga allvarligt överväger Gränsbevakningsväsendet som en potentiell arbetsplats.

Mer information:

Anskaffning av kombinationsflygplan | Gränsbevakningsväsendet (raja.fi)
Gränsbevakningsväsendet planerar att ersätta två föråldrade Dornier 228-spaningsplan med två nya kombinationsflygplan under åren 2026–2027.